De enorma kostnaderna för återuppbyggnaden efter jordskalven tillsammans med en ekonomi som redan var i ett utsatt läge, skapar nya utmaningar för Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Erdogans utmaningar – återuppbyggnad blir dyr
Mest läst i kategorin
De jordskalv, som dödat över 40 000 människor i Turkiet och ännu fler i grannlandet Syrien, kommer att ge ännu en stor utmaning för president Erdogan, skriver New York Times.
En enorm kostnad för återuppbyggnaden tillsammans med en försvagad ekonomisk tillväxt är priset för jordskalven – och det ska en ekonomi som redan var i utförsbacken klara.
Innan katastrofen, som dessutom gjorde miljontals människor hemlösa, höll Turkiet på att rasa samman av en kollapsande valuta och en inflation som nått en årlig takt på 85 procent i oktober, påpekar NYT.
Förvärras nu
De svårigheterna anses förvärras av den finanspolitik Erdogan drivit där den politiska ledningen stärkt sin kontroll över ekonomin, stärkt banden med Ryssland och Gulfstaterna för att få hjälp att stärka Turkiet finansiellt.
Återuppbyggnaden efter jordskalven beräknas kosta upp till 50 miljarder dollar.
Samtidigt har Turkish Enterprise and Business Confederation angivit det prognostiserade beloppet till 85 miljarder dollar.
“Den ekonomiska aktiviteten kan återhämta sig snabbt efter skalvet”, säger Liam Peach, senior tillväxtmarknadsekonom på Capital Economics i London.
Om det räcker för att lösa Turkiets förankrade ekonomiska problem återstår att se.
Tappade 30 procent
Den turkiska liran tappade nästan 30 procent mot dollarn under det senaste året när inflationen skjutit i höjden, vilket allvarligt skadade turkarnas köpkraft och Erdogans popularitet.
I januari sjönk inflationen något, till en årstakt på knappt 60 procent, då energipriserna sjönk.
Turkiet står också inför ett berg av externa lånebetalningar, totalt nästan 185 miljarder dollar, som har blivit svårare att betala av på grund av en nedgång i valutareserven, vilket ökar rädslan för en kris.
Internationella investerare, som är oroliga för tunga skuldbördor hos turkiska företag, har alltmer dragit sig undan investeringar i Turkiet sedan 2018.
“Skarp kontrast”
NYT påpekar att Turkiets nuvarande politik står i skarp kontrast till Erdogans 15 första år vid makten.
Efter att ha blivit premiärminister 2003 förde han en liberal ekonomisk politik där fler turkar blev välmående och medelklassen expanderade.
Sedan har Erdogan steg för steg vikit av från den vägen och skärpt kontrollen över landet, inklusive rättsväsende och media, sparkat tre centralbankschefer och utnämnt sin svärson till finansminister.
Parallellt med det har han lutat sig alltmer mot länder som Qatar, Saudiarabien och Förenade arabemiraten.
“Han har varit en användbar motvikt till väst”, säger Timothy Ash, strateg för tillväxtmarknader på BlueBay Asset Management i London och påpekar att det är vad Gulfländerna vill ha.
Spelar dubbelt
På senare tid har Erdogan spelat båda sidor av Rysslands krig mot Ukraina för ekonomisk fördel, säger Marc Pierini, senior fellow på Carnegie Europe och tidigare EU-ambassadör i Turkiet.
Hur dålig ekonomin än är, skulle det vara värre utan Turkiets energihandel med Ryssland och pengarna som det rullar in, påpekar Pierini.
Samtidigt som Erdogan låtit turkiska drönare säljas till Ukraina har ryska flygningar fått fortsätta över turkiskt luftrum och ryska oligarker hittat nya hem på den turkiska rivieran.
Förra året ökade Turkiets handel med Ryssland. Turkiet sålde varor för 1,3 miljarder dollar och importerade produkter för 4,5 miljarder dollar – däribland stora mängder ryska råolja till rabatterade priser.
Byggs av ryssar
Ytterligare 20 miljarder dollar har strömmat till Turkiet genom ett långsiktigt avtal där Moskva tillhandahållit finansiering för byggandet av kärnkraftverket i Akkuyu, en 4 800 megawatts reaktor som byggs av Rosatom, statsägd rysk kärnkraftsleverantör.
Inför presidentvalet kommer Erdogan att använda alla tänkbara medel för att stanna vid makten, säger Marc Pierini.
”Oavsett återuppbyggnadsinsatsen och vilket flöde av pengar som än kan genereras,” sade han, “är de ekonomiska utsikterna kopplade till resultatet av det kommande valet, eftersom det finns en möjlighet att han för första gången på 20 år kan besegras.”
Läs även: Jordbävningen kostar Turkiet 878 miljarder
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.