Torv tillbaka på Irland: ”Ett steg bakåt”

När olja, gas och el blir för dyrt vänder sig privatpersoner – särskilt på landsbygden – till mer traditionella sätt att hålla värmen.

Det eldas i europeiska öppna spisar och kakelugnar, och människor tar det de har bäst tillgång till. I Tyskland har det blivit vanligt att olagligen fälla ett träd.

I Irland vänder sig privatpersoner till torven, som har varit en pålitlig energikälla i hundratals år. Det kostar enligt vissa uppgifter 500 euro att värma upp ett irländskt hushåll med torv under ett år, mot flera tusen euro om man ska göra det med olja eller gas.

Privatpersoner bryter eget bränsle

Det är om man köper sin torv av någon. Den som bryter sin egen torv kommer än billigare undan.

Även i Sverige användes torv i fjärrvärmeverk för inte så länge sedan, så metoden är välkänd i flera delar av världen.

Tidigare i år införde den irländska regeringen en gräns för torvbrytning från irländska myrmarker. Man planerar att återväta marken där den finns.

Torv blir koldioxid

Tanken är att man ska se till att bevara våtmarkerna, som bland annat binder kol. När torven eldas upp blir den i stället koldioxid, och där den bryts läcker det också ut andra växthusgaser.

Åsikterna går isär när irländarna nu återgår till torveldning. Michael Fitzmaurice, oberoende parlamentsledamot och ordförande i Turf Cutters and Contractors Association, säger att det rör sig om energisäkerhet att använda sig av torv och inte importerade fossila bränslen.

Marc Ó Cathasaigh, parlamentsledamot för irländska miljöpartiet, säger däremot att det är viktigare att bevara våtmarkerna som man tidigare har beslutat om.

Han säger till The Guardian att brytningen är ”ett steg bakåt”.

Läs också:

Det är naturen värd – i pengar