Stora skulder är inget problem. Man behöver inte betala dem och de är enkla att hantera. Så lyder nobelpristagarens råd om USA:s statsskuld.
Ekonomen: "Stora skulder? Inget att bry sig om"
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 10 juni 2024Publicerad: 09 juni 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
USA:s höga skulder har väckt oro på Wall Street, en oro som ökat.
Den oron är obefogad, hävdar nu ekonomen och Nobelpristagaren Paul Krugman.
Varken börsen eller amerikanen i allmänhet behöver vara orolig.
Även om 34 biljoner dollar är rekord motsvarar skulden, som andel av BNP, ungefär nivåerna mot slutet av andra världskriget, påpekar Krugman.
“Med tanke på den politiska viljan skulle vi kunna lösa skuldproblem ganska enkelt”, slår Paul Krugman fast, citerad av Fortune.
Ingen skuldkris då
Förutom att skulden är på andra världskrigs-nivå ligger den även långt under Japans nuvarande skuldbörda eller, för den delen, Storbritanniens efterkrigsnivå för att fortsätta andra världskrigs-paralleller, och inte ens den utlöste en skuldkris, enligt Nobelpristagaren.
De flesta exempel på skuldkriser har historiskt ägt rum i länder som har lånat i ett annat lands valuta, påpekar Krugman.
ANNONS
Senaste nytt
Fortsätter öka
ANNONS
De som är oroliga i dag påpekar gärna att det är en sak att skulderna ökade under pandemin när USA:s regering försökte stötta ekonomin – en helt annan att skulderna fortsatt öka efter den, utan motsvarande behov av stöttning.
Dessutom skräms de oroliga – och börsen – av skuldernas betydelse för möjligheter att investera och upprätthålla ekonom de kommande decennierna.
Inga problem, säger Paul Krugman, med ett elegant penseldrag. Regeringar behöver nämligen inte betala sina skulder, inte alla i alla fall.
”Vi betalade inte”
”Hur betalade vi av skulden från andra världskriget? Det gjorde vi inte”, skriver han.
”Federal skuld när John F Kennedy tillträdde var något högre än den hade varit 1946. Men skulden i procent av BNP var långt ner, tack vare tillväxt och inflation.”
Naturligtvis måste USA fortfarande hålla jämna steg med räntebetalningar och förfallande statsobligationer, och kostnaden för att sköta alla dessa skuldkostnader förväntas överstiga försvarsutgifterna i år.
Men växer ekonomin sjunker skuldernas andel av totalen och då bör även oron över skulderna följa samma kurva, hävdar ekonomen.
Stabilisera i stället
ANNONS
Nyckeln enligt Paul Krugman är att stabilisera skuldens andel av BNP i stället för att betala allt.
Krugman hänvisar till Center for American Progress som nyligen uppskattade att USA behöver höja skatterna eller minska utgifterna med 2,1 procent av BNP för att nå det målet.
“Det är ingen stor siffra”, konstaterar Krugman.
Enkel lösning
De skatter USA tar in är, som andel av BNP, lägre än vad anda rika länder samla in och det går att öka dem nog mycket för att stabilisera skuldnivån utan att tillväxten skadas, hävdar Krugman.
“Politiskt skulle vi kunna lösa skuldproblem ganska enkelt”, slår Krugman fast.
“I den utsträckning som skulder är ett problem, är det en återspegling av politisk dysfunktion. Den radikaliseringen oroar mig djupt av flera skäl, till att börja med demokratins öde, och federala skulder är inte i närheten av toppen av listan”.
Läs mer:
Varningen: USA:s skuldberg ett hot mot global stabilitet. Dagens PS
ANNONS
USA:s statsskuld oroar: “Kan bli kaos”. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
Internet of Things – för en mer uppkopplad verksamhet!
Ta reda på mer om utvecklingen, framtidens möjligheter och lösningar med hjälp av Internet of Things.
Ge årets julgåva till forskningen – så får du vårt hjärta
Ge årets julgåva till Hjärt-Lungfonden, så får du vårt hjärta i form av ett elegant diplom, ett digitalt julkort och en e-postsignatur.