Politiker är rädda för att ta nödvändiga men impopulära beslut. Nu visar forskning från Göteborg och Lund att rädslan är överdriven.
Därför kan politikerna slappna av
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 25 sep. 2024Publicerad: 25 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Jean-Claude Juncker, tidigare finans- och premiärminister i Luxemburg, och dessutom ordförande för EU-kommissionen, uttryckte det hela ovanligt rakt på sak en gång när han uttalade sig om världens politiker.
”Vi vet alla vad vi måste göra – vi vet bara inte hur vi ska bli omvalda efteråt”, sade Juncker och fångade ett vanligt dilemma.
Politiker av alla färger vet vilka impopulära beslut som behöver fattas, för att utvecklingen ska vridas rätt på sikt, men är rädda för att väljarna ska straffa dem för besluten. Det gäller inte minst klimatet.
Det borde de inte vara, visar ny forskning från Göteborgs universitet.
Rädda förlora röster
De senaste 20 åren har en rad klimatpolitiska åtgärder genomförts i Sverige.
Nu visar det sig att de varken haft negativ eller positiv effekt på väljarstödet.
”Politikerna är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas”, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.
Tillsammans med statsvetarna Niklas Harring vid Göteborgs universitet och Nils Droste i Lund har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier påverkats vid införandet av olika klimatpolitiska åtgärder i Sverige.
ANNONS
Analyserna bygger på 21 olika åtgärder inom transport- och energisektorn mellan åren 2000 och 2020.
ANNONS
Senaste nytt
Negativt i media
Det handlar om sådant som kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner, och subventionerad biogasproduktion för industrin.
Forskarna undersökte hur klimatåtgärderna presenterades för väljarna via nyhetsartiklar i media och därefter förändringar i väljarstödet.
”Samtliga 21 klimatpolitiska åtgärder i undersökningen uppmärksammades i nyhetsrapporteringen, vilket gör att vi kan anta att väljare kände till dem. Det var en förutsättning för att vi skulle kunna upptäcka eventuell förändring i väljarstödet. I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som till exempelvis elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011, beskrevs i mer negativa ordalag”, sammanfattar Sofia Henriks.
Inga direkta effekter
Oavsett hur media vinklade rapporteringen av nya klimatpolitiska åtgärder, har genomförandena inte haft några direkta effekter på väljarstödet för sittande regeringspartier.
”Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden”, säger Sofia Henriks.
Så, för att återvända till Jean-Claude Juncker – om ni nu vet vad som behöver göras: gör det. Ni blir antagligen återvalda i alla fall.
ANNONS
Läs mer:
Vill inte ha problem – nekar bygglov där de själva bor. Dagens PS
Högre höjning än folket – här är Ulf Kristerssons nya lön. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
