Därför förlorar Arlanda mot Kastrup

Tre av 28 nya rutter från Arlanda

När SAS 1 april i år presenterade sin största sommarsatsning någonsin var det med 28 nya rutter.

22 av dem hade Köpenhamn som utgångspunkt. Endast tre hade Arlanda som bas.

Det här är en utveckling som, bland annat, retat upp näringslivet i Stockholm.

När Stockholms handelskammare publicerade en artikel om hur Arlanda gått från att vara ledande i Norden till en flygplats varifrån man ofta tvingas byta för att ta sig ut i världen, var det med en blinkning till Rick Moranis gamla succéfilm.

”Älskling, jag krympte Arlanda”, var rubriken.

”Jag förstår reaktionerna men man ska komma ihåg att runt 40 procent av svenskarna i dag har Köpenhamn som huvudflygplats, den råkar bara ligga i ett annat land”, säger Anko van der Werff hos Di.

”SAS vill inte ta hänsyn till några landsgränser utan vi ser oss som ett skandinaviskt bolag”, tillägger han.

Köpenhamn ”självklart” fokus

”Alla stora europeiska flygbolag har en enda hubb och den placeras där det bor mest människor och så centralt som möjligt i Europa. Vi resonerar likadant och vill göra Köpenhamn till den självklara flyghubben för norra Europa”, slår SAS-chefen fast.

I Sverige är dessutom flygskammen ett problem, menar han.

Jag håller helt med Per G Braathen när han säger att covid och flygskam var det som dödade Bromma flygplats”, säger van der Werff och lånar ett uttalande av ägaren till flygbolaget Bra.

Dödat Bromma borde för övrigt någon ha gjort för länge sedan, tycker SAS-chefen – bland annat för Arlandas skull.

”Det är väl ingen hemlighet att Arlanda har lidit av att inte ha några tågförbindelser till flygplatsen förutom Arlanda Express som är vansinnigt dyrt. Min syn är att Bromma flygplats borde ha lagts ned för längesedan och att pengarna i stället skulle ha investerats för att stärka Arlanda”.

När det gäller inrikesflyget pekar SAS-chefen mot företag och offentlig sektor som han inte tycker tar sitt ansvar. Flygskammen är en annan orsak.

Blivit mycket dyrare

Men drar man ut tidsperspektiven finns ett annat problem. Arlanda har tappat var tredje inrikes passagerare sedan 2019, men mäter man sedan millennieskiftet ser det ännu värre ut – utan flygskam och pandemi.

Antalet landningar i inrikesflyget har minskat med 58 procent sedan 2001 – från 170 000 till 71 000, har Dagens PS tidigare redovisat.

Den förklaring flygbolagen inte lika gärna lyfter fram är prisutvecklingen. Sett till hela 2000-talet har prisökningen i inrikesflyget varit mer än dubbelt så stor som den för tågresor.

Jämfört med medelpriserna för helåret 2001 var det förra året nästan 206 procent dyrare att flyga inrikes.

Under samma period har priserna på järnvägsresor endast stigit med 84 procent.

Kastrup lyfter – Arlanda långt efter. Dagens PS

Ljusare tider för SAS – mörkare för Arlanda. Realtid

SAS-vd:ns varning: Sverige en svår marknad. E55