Stadsbor är sämre förbereda för en kris. Så här kan du bygga upp ett reservförråd – trots begränsad plats i lägenheten.
Därför är krisberedskapen sämre i städer än på landsbygden
Mest läst i kategorin
För en månad sedan uppmanade civilminister Carl-Oskar Bohlin (M) svenskarna att förbereda sig för krig, vilket Dagens PS har rapporterat om.
Sedan dess har krisberedskap varit på allas läppar.
Läs mer: Ekonomisk prepping: Så säkrar du dig i kris och krig Dagens PS
“Först då vaknar man kanske”
Stadsbor är sämre förberedda än landsbygdsbor, eftersom de inte är vana vid frekventa elavbrott och har nära till tjänster.
“Men när det plötsligt händer någonting och det inte går att gå till butiken så då först vaknar man kanske”, säger Tom Lindell, expert vid Räddningsbranschens centralorganisation i Finland, till Svenska Yle.
Senaste nytt
72 timmar avgörande
För de som bor i städer med begränsat utrymme, som i små höghuslägenheter, räcker det att ha enkla lösningar som konserver, torrvaror och ett vattenförråd anpassat efter eget behov.
72 timmar ska man kunna klara sig själv, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
“Tre dygn är ungefär den tid som det tar för myndigheterna att organisera sin verksamhet och vid behov hjälpa till”, säger Lindell.
Läs mer: Det ska hjälpa oss om kriget kommer Dagens PS
Experten: Glöm inte detta
Med ett reservförråd kan man också undvika att varor tar slut i butikerna vid en kris.
Lindell understryker att krisberedskap även handlar om samarbete och att ta hand om varandra i samhället.
“Man har ansvar för sin omgivning också”, säger han.
Vad händer om inbrottstjuven stjäl dina krispengar?
Kontanter är en viktig del av ens krisberedskap. Att ha tusenlappar liggandes hemma kan locka tjuvar – så här täcks det av försäkringen.
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.
Rutinerad journalist och redaktör som bevakar ämnesområden som företag och privatekonomi, men även världen.