Bidens HD-reform: Vill riva upp Trumps immunitet

“Ingen står ovan lagen”, väntas demokraten Biden säga i ett tal i Texas under måndagen, enligt medier.

81-årige Biden, som nyligen meddelade att han inte ställer upp för omval utan i stället förordar sin vicepresident Kamala Harris, presenterar reformerna i en debattartikel i tidningen The Washington Post. I korthet går de ut på följande:

get kungarike

Ett grundlagstillägg som säkerställer att en tidigare president inte åtnjuter immunitet för brott som begåtts när vederbörande var president. Presidentmakten är “begränsad, inte absolut”, skriver presidenten med tydlig adress företrädaren Donald Trump som åtalats fyra gånger.

HD, där Trump tillsatt tre av de nio domarna, beslutade dock tidigare i somras att presidenter har åtalsimmunitet om deras agerande bedöms ha skett inom ramarna för ämbetet.

“Vi är ett land som följer lagen – inte kungar eller diktatorer”, skriver Biden.

Vidare manar Biden kongressen att lagstifta om begränsade mandatperioder för HD-domare, som i nuläget sitter på livstid. För att undvika maktmissbruk eller att en enskild president “radikalt förändrar” HD i generationer förordar Biden ett system där sittande president utser en domare vartannat år och att dessa får inneha posten i 18 år.

Redovisa gåvor?

Hans tredje förslag rör en uppförandekod för HD-domare. Den går bland annat ut på att de ska redovisa gåvor, inte engagera sig politiskt samt avstå från att döma i fall där de själva eller deras respektive kan ha en intressekonflikt, enligt ett pressutskick från Vita huset.

Det sistnämnda kommer i ljuset av bland annat HD-domare Clarence Thomas agerande. I fjol visade det sig att han under 20 års tid tagit emot lyxiga resor från en av Republikanernas främsta givare. Dessutom deltog hans hustru i Donald Trumps uppmärksammade manifestation den 6 januari 2021, som föranledde den dödliga stormningen av Kapitolium. Det var bland annat det fallet som HD tog ställning till när domarna tidigare i sommar beslutade att en president åtnjuter viss åtalsimmunitet.

Bidens reformer bedöms ha små möjligheter att gå igenom i den polariserade kongressen, där Republikanerna kontrollerar representanthuset och Demokraterna har en knapp majoritet i senaten. Ett grundlagstillägg kräver dessutom så kallad supermajoritet, att två tredjedelar av kongressledamöterna röstar ja, och har inte antagits på 32 år.

Tina Magnergård Bjers/TT