Sedan kraven ändrades 2021 får bara hälften så många forskare permanent uppehållstillstånd i Sverige, enligt ny statistik.
Bara hälften så många forskare får stanna
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 07 okt. 2024Publicerad: 07 okt. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Alla, eller åtminstone nästan alla, är överens om att Sverige behöver fler forskare. Vid våra universitet och högskolor finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU.
Problemet är att långa handläggningstider, ändrade och krångliga regelverk gör det svårt för dem att få stanna i Sverige.
Tidigare kunde doktorander från andra länder få permanent uppehållstillstånd efter fyra års doktorandstudier.
Men 2021 blev kraven för att få ett sådant hårdare, skriver forskningssajten Curie.
Har halverats
Plint, Plattform för internationalisering, som organiseras under Universitets- och högskolerådet (UHR), har presenterat statistik på området.
Den visar att antalet forskare som beviljats permanent uppehållstillstånd har halverats sedan lagen ändrades.
Enligt lagändringen måste internationella doktorander och forskare nu kunna visa att de har en varaktig försörjning.
ANNONS
Senaste nytt
Korta anställningar
ANNONS
Migrationsverket har sedan valt att tolka det som att det ska finnas ett anställningsavtal för minst 18 månader, vid den tidpunkt då beslutet om permanent uppehållstillstånd tas.
Problemet är att många anställningar för yngre forskare är kortare än så och ofta relaterade till läsår eller projektlängder.
Dessutom är handläggningstiderna extremt långa. Forskare kan få vänta ett helt år på besked och lärosäten som vill anställa dem tvingas då pausa forskningen.
Åts upp av handläggningstiden
Det kan ibland få märkliga följder. Ett exempel är den forskare som nekades permanent uppehållstillstånd trots ett tvåårigt anställningskontrakt.
Den långa handläggningstiden hade ätit upp stora delar av tidsrymden så när beslutet skulle tas, saknades ett par veckor av de 18 månader som krävs.
”Den nuvarande lagstiftningen slår direkt mot våra universitet, när det dessutom är en så stor osäkerhet om man får uppehållstillstånd eller inte. Då söker man sig till andra länder som Tyskland där det går på två till fyra veckor och man vet vad som gäller”, säger Sanna Wolk, förbundsordförande för Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare.
Även Erik Kvist, internationell koordinator vid Lunds universitet, vittnar om svårigheterna att anställa utländska forskare.
”När Migrationsverket tar fem, sex månader på sig att fatta beslut står forskningen och stampar i väntan på arbetskraft”, säger Kvist.
ANNONS
Utredning och dom
Som utbildningsminister tillsatte Mats Persson i april en utredning som ska se över regelverken.
”Sverige är en stark forsknings- och innovationsnation, och internationella samarbeten är centralt för att vi ska kunna bibehålla detta. En mycket viktig del av det är att se till att det finns goda förutsättningar för utländska forskare att komma till Sverige och dela med sig av sin kunskap”, sade Mats Persson då.
Nu har en dom i Migrationsöverdomstolen lett till att Migrationsverket tvingas upphäva sin generella 18-månadersgräns. Numera krävs en individuell bedömning av varje sökande.
Läs mer:
Framtiden för industrin: “Sluta prata finska och svenska”. Dagens PS
Regeringen: “Höj kraven för svenskt medborgarskap”. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
