Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan har meddelat att landet nu kommer att lämna den Rysslandledda militära alliansen CSTO. Detta efter Azerbajdzjans återtagande av Nagorno-Karabach regionen och alliansens planer om krig mot dem.
Armenien gör slut med Ryssland efter hot om krig
Linn Kolar
Uppdaterad: 14 juni 2024Publicerad: 14 juni 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Protester har blossat upp hemma, samtidigt som fredsförhandlingar fortskrider.
Under flera månader har Pashinyan hävdat att militäralliansen CSTO inte gör tillräckligt för skydda Armenien mot nya aggressioner från grannlandet Azerbajdzjan. Det har lett till att Armenien upprepade gånger hotat att lämna CSTO.
“Vi kommer att besluta när vi lämnar, men vi kommer inte att gå tillbaka”, säger Pashinyan enligt CNN.
“Det visade sig att medlemmarna i alliansen inte uppfyller sina avtalsenliga förpliktelser, utan planerar ett krig med Azerbajdzjan mot oss.”
Djupa sprickor
Det var 1992 och efter Sovjetunionens fall som CSTO bildades där länderna Ryssland, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan inkluderas.
Armenien och Azerbajdzjan har ända sen dess utkämpat två krig om regionen Nagorno-Karabach, som Azerbajdzjan återtog i september 2023.
Nagorno-Karabach väcker starka känslor då regionen har en etnisk armenisk majoritet som har varit föremål för strider.
Samtidigt har Ryssland och Armenien historiskt sett haft en stark allians, som nu har fått sprickor då Moskvas band till Azerbajdzjan har fördjupats.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
“Fredsbevararna gör inget”
Efter att Azerbajdzjan återtog Nagorno-Karabach skedde en massflykt av nästan hela den kaukasiska enklavens etniska armeniska befolkning, trots närvaron av de ryska fredsbevararna.
De fick flera Karabach-armenier att känna sig förråda eftersom fredsbevararna inte agerade för att skydda dem.
Karabach-armenier fick heller inga andra alternativ än att överge sina hem och mer än 100 000 tvingades att fly till själva Armenien.
Pashinyan avstod i rädsla för ett fullskaligt krig med Azerbajdzjan, från att skicka armeniska trupper och stöd till Karabach.
Andra länder fördömer
Azerbajdzjans president Ilham Aliyev beskriver återtagandet av Karabach som det “heliga målet” för hans presidentskap.
Trots internationellt fördömande av Karabach-armeniernas massflykt, som tjänstemän i Jerevan kallade etnisk rensning, fanns hopp om att detta var det tragiska priset för att avsluta en av världens mest långvariga konflikter.
Men efter månader av förhandlingar har inget formellt fredsavtal än så länge undertecknats.
ANNONS
Så sent som i april gick Armenien med på att återlämna fyra gränsbyar till Azerbajdzjan, vilket ses som ett stort steg mot ett fredsavtal.
Läs mer: Rysslandskännaren: Osäker framtid för Europa – trots fred. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
