Föreställningar om undergången, apokalypsen, är lika gammal som mänskligheten. Nu försöker forskare svara på varför vi dras till eländet.
Är undergången nära? Nej, inte i år heller
Mest läst i kategorin
Begreppet ”apokalyptik” kommer från Uppenbarelseboken i Bibeln, och är därmed cirka 2 000 år gammalt.
Tankar på undergången och alltings slut är lika gamla som människan själv, enligt forskarna.
”Faktum är att vi alltid har varit lika nära eller lika långt ifrån en apokalyps, om vi med det menar en global katastrof som utraderar eller radikalt förändrar livet”, säger Blaženka Scheuer, universitetslektor i Lund.
”Tanken på att det mänskliga livet är bräckligt och kan få ett abrupt slut är lika gammal som mänskligheten”, slår hon fast.
Undergången inget nytt
Redan i tidiga judiska skrifter ett par hundra år innan Kristi födelse finns berättelser om dramatiska händelser som drabbar människorna.
En lika dramatisk tematik finns i Uppenbarelseboken i Nya testamentet, där det beskrivs hur solen svartnar, stjärnor faller ner och månen färgas blodröd.
”Eftersom Bibeln spelat så stor roll i historien har människor förhållit sig på olika sätt till Uppenbarelsebokens föreställningsvärld som dock har skiftat form under historiens gång. Inte sällan har människan tolkat pandemier och sjukdom utifrån det här apokalyptiska narrativet. Pesten men även covid-19 är sådana exempel”, säger Blaženka Scheuer.
Klimat och krig vår tids apokalyps
Klimatförändringar och krig är några undergångsfärgade händelser i vår tid.
Naturkatastrofer, sjukdomsutbrott och misstro mot etablerade auktoriteter är också exempel på apokalyptiska tankegångar.
Lunds universitet har en tvärvetenskaplig forskargrupp, ””At the End of the World”, där man undersöker hur apokalyptiska tankar och tender formar historieskrivning, juridisk-politiskt tänkande, populistisk retorik och mediers rapportering om AI, klimathot och migration.
”Kanske kan man tolka det här som att det finns ett stort intresse för de gemensamma utmaningar mänskligheten står inför. Klimatförändringar, pandemi, krig och inte minst AI”, funderar Blaženka Scheuer.
Existentiella frågor
Allt det här är händelser som är tätt kopplade till existentiella frågor.
”I tider av existentiella kriser har människan ofta aktualiserat det kulturella minnet. Det som hjälpt henne under årtusenden att sätta ord på och hantera en kris. Den apokalyptiska tematiken, med sina storslagna bilder kommer väl till hands”, menar Scheuer.
”Vi kan faktiskt påverka”
Lunda-forskaren konstaterar att varje generation behöver leva och handskas med sin egen tids stora utmaningar.
Samtidigt är det viktigt att odla ett kritiskt engagemang.
”En jordbävning kan vi möjligtvis skydda oss ifrån men inte egentligen påverka. När det gäller klimatförändringarna, krig och auktoritära regimer är vi inte utan agens. Vi kan faktiskt påverka”, avslutar Blaženka Scheuer.
Superrika preppar för apokalypsen: “Patetiska”. Dagens PS
Komikern: “Vi skapar vår egen undergång”. Dagens PS
AI – revisorns undergång? Realtid
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.