De föds i stilla vattendrag och tar sig sedan ut på en livsfarlig resa mot havet. Men dagens laxar möter ett hinder som deras förfäder aldrig stötte på.
Ångestmedicin får laxen att simma snabbare – mot döden
Matilda Habbe
Uppdaterad: 17 apr. 2025Publicerad: 17 apr. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Laxens vandring mot havet är ett av naturens mest kända och mest riskfyllda äventyr. För att överleva krävs timing, instinkt – och en välkalibrerad dos rädsla.
Men när spår av mänskliga läkemedel letar sig in i ekosystemet börjar den här finstämda balansen rubbas.
ANNONS
Påverkar hjärnan
En ny studie visar att det ångestdämpande läkemedlet clobazam, som hamnar i vattendrag via avloppsvatten, påverkar hjärnan hos unga laxar. Fiskarna blir orädda, simmar längre ifrån sina stim – och tar sig snabbare ut i havet.
Vid första anblick kan det låta positivt. Men enligt forskarna bakom studien kan dessa avvikande beteenden orsakade av psykofarmaka få allvarliga ekologiska konsekvenser.
Läs även: Så fick världens fulaste fisk upprättelse. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Simtur genom Sveriges kraftverk
Studien gjordes i svenska Dalälven, där över 700 unga atlantlaxar – så kallade smolts – försågs med små sändare. En del av dem fick inopererade tidsinställda implantat som släppte ut clobazam, tramadol (ett opioidläkemedel) eller båda. Resten var kontrollgrupp.
Forskarna följde fiskarna när de simmade nedför älven, genom dammar, förbi vattenkraftverk och ut till Östersjön. Resan tog i snitt 10–13 dagar.
ANNONS
Och resultatet? Fiskar som fått clobazam tog sig till havet mer än dubbelt så ofta som kontrollgruppen. De navigerade dessutom förbi farliga dammar betydligt snabbare – ibland upp till åtta gånger snabbare.
Lax på autopilot
Men effekterna kom med en baksida. I labbstudier såg forskarna att fiskarna som fått clobazam simmande längre från varandra, och närmre farliga rovdjur – ett tydligt tecken på att rädsloresponsen minskat.
Det är ett farligt läge för laxar, särskilt i övergången från sötvatten till hav där nya predatorer väntar.
“Fler laxar kan nå havet – men det betyder inte att de är friska, eller att populationen faktiskt gynnas på sikt”, säger forskaren Christopher Caudill till CNN.
En ny sorts miljögift
Clobazam är en så kallad benzodiazepin och används bland annat för att behandla epilepsi och ångest. Problemet är att fiskars nervsystem på många sätt liknar människans – vilket gör dem extra mottagliga för just psykoaktiva substanser.
Marcus Michelangeli, studiens medförfattare, varnar för att även små mängder läkemedel i miljön kan förändra djurs beteenden på djupet – och i förlängningen påverka hela ekosystem.
“Att förändra djurs beteende med läkemedel, även oavsiktligt, kan omforma hela populationer på sätt vi ännu inte förstår”, säger han.
ANNONS
Läs också: Parasiter och rovdjur – bittert slut för älskad fisk. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
Livförsäkring - din viktigaste försäkring
Trygga din familjs framtid. Vår bäst säljande livförsäkring ger tre miljoner. Gör som tusentals andra kunder och teckna livförsäkringen som ger stor nytta till lågt pris.
Läs mer
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS