En klar majoritet av landets befolkning anser att Sverige bör göra väpnat motstånd vid ett militärt angrepp från ett annat land.
9 av 10: Många vill strida för Sverige
Mest läst i kategorin
Sverige bör ”absolut” eller ”troligen” göra väpnat motstånd om ett annat land går till militärt angrepp mot landet, anser 90 procent av svenskarna.
Det är resultatet av en enkätundersökning som FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, låtit göra och där drygt 1 800 personer svarat.
Ökat markant sedan 2018
Detta är en uppföljning av en undersökning man gjorde 2018 och det tydligaste resultatet är att försvarsviljan ökat markant.
2018 ansåg 51 procent av respondenterna att svenskarna “absolut” skulle ta till vapen vid ett angrepp – nu är den siffran 65 procent.
2018 svarade 80 procent av respondenterna att svenskarna “absolut” eller “troligen” borde göra väpnat motstånd – nu anser alltså 90 procent det.
Viktiga effekter
FOI-forskaren Herman Andersson säger att han ser två viktiga effekter av den höga försvarsviljan.
Den ena att Försvarsmakten lättare kommer att kunna rekrytera den personal som behövs och den andra en psykologisk effekt.
“Vi har haft intrycket av att många tror att försvarsviljan är lägre än vad den är. Det ökar risken för att människor inte vill ställa upp i försvaret, eftersom de tror att andra inte kommer att göra det”, säger han.
Prepping ökar i Sverige
Det visar sig även att fler förbereder sig för en kris- eller krigssituation, enligt FOI:s enkät.
45 procent säger att de gjort förberedelser och det är en fördubbling mot de 22 procent som sade samma sak 2018.
“Däremot ser vi inte någon motsvarande förändring i hur länge hushållen bedömer att de skulle klara sig om exempelvis vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte går att köpa mat i butiker, säger Herman Andersson.
Vatten för tre dygn
En majoritet svarade att det dricksvatten de har hemma skulle räcka tre dagar eller kortare.
Tillgången på mat tycks vara bättre. Drygt tre fjärdedelar svarade att maten hemma skulle räcka i minst fyra dagar.
“Försvarsberedningen har satt som mål att man ska klara sig i sju dagar, historiskt har den pratat om tre”, säger han.
“Men om målet är att människor ska klara sig utan vatten i sju dagar, är det ett svårt mål som kommuner och myndigheter måste förhålla sig till, påpekar Herman Andersson.
Läs även: Tiktok förbjuds hos Försvarsmakten: ”Risk”
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.