Hur länge klarar sig Atlanten? Två forskare hittade ett svar och chockade världen. Nu reder de ut hur mycket tid vi har att rädda den.
33 år kvar – forskarnas värsta scenario
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 26 juli 2024Publicerad: 26 juli 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I den del av Atlanten som kallas Irmingerhavet har du en av de stormigaste platserna på norra halvklotet.
När resten av planeten värmts upp har temperaturen i denna ”havsfläck” knappast ändrat sig.
”Om den globala uppvärmningen är en filt, är Irmingerhavet och dess närliggande vatten platsen där nattfjärilarna åt sig igenom”, skriver Wired.
Forskarna kallar det ”uppvärmningshålet”.
Stort problem
Det kan – även om det så här långt låter oskyldigt – vare ett mycket stort problem. Det kan nämligen vara ett tecken på att AMOC, Atlantic Meridional Overturning Circulation, har fått något fel.
AMOC är det huvudsakliga strömsystem som påverkar haven. Detta ”uppvärmningshål” forskarna funnit pekar på att AMOC:s flöde försvagats med 15 procent sedan mitten av 1900-talet.
Ser man i ett längre perspektiv är det alarmerande, säger forskarna. Dessa forskare menar att risken finns att AMOC är på gränsen till ett stopp och att den passerar en avgörande tröskel, efter vilket nedgången är ostoppbar.
ANNONS
Senaste nytt
Stor förändring
ANNONS
Det skulle ta många decennier för strömmarna att stanna upp, men när det sker skulle, som en tidning uttrycker det, ”en djupgående global omorganisation” ske i jordens klimatsystem.
Mer brutalt uttryckt skulle det största norra Europa in i en djup köldperiod, krossa livsmedelssystem och försörjning samt driva stora regioner till torka.
Peter Ditlevsen, aktiv vid Niels Bohr Institute i Köpenhamn, är en forskare som försöker svara på frågan om hur mycket tid vi har på oss att bryta utvecklingen.
Det man försöker analysera nu går egentligen tillbaka på upptäckter på 1970-talet av danska forskare.
De konstaterade att Grönland under den senaste istiden värmdes upp till 16 grader Celsius på bara 50 år.
Upptäckterna visade att klimatet inte bara förändras gradvis utan även i stora språng.
”Allvarligaste hoten”
De ”tipping points” i form av dylika förändringar vi ser nu utgör ”några av de allvarligaste hoten som mänskligheten står inför”, konstaterade en rapport nyligen.
Genom att passera en sådan vändpunkt, fortsätter rapporten, “kommer vi att allvarligt skada vår planets livsuppehållande system och hota stabiliteten i våra samhällen”.
ANNONS
Peter Ditlevsen fortsatte sina analyser via ett AMOC-liknande system där han genererade artificiell data för att kunna skriva fram utvecklingen.
Systemet skulle förutsäga när AMOC skulle vara förbi sin ”tipping point”. Det svar han fick var år 2057 – redan om 33 år.
Räknade och analyserade
Peter tog hjälp av sin syster Susanne Ditlevsen, statistikprofessor och även hon vid Köpenhamns universitet.
Syskonen tillbringade två år med att förfina sina metoder och göra fler tester.
Under tusen körningar gick modellen igenom temperaturdata.
Resultaten var likartade. 2057 var mittpunkten i analyserna av när AMOC skulle vara bortom räddning.
Mittpunkten, alltså. 95 procent av simuleringarna fanns inom ett spann från 2025 till 2095.
Det som skulle hända vid en kollaps är att många europeiska städer skulle bli kallare och matsystemet skulle störas radikalt.
ANNONS
Den andel mark som lämpar sig för odling av vete och majs skulle halveras.
Världens varmaste dag någonsin – igen. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
