Många länder vill inte längre välja mellan USA, Ryssland och Kina, de vill vara alliansfria och kunna göra affärer med alla, det är en strategi som omformar geopolitiken.
127 länder är alliansfria – de vill handla med alla
Mest läst i kategorin
The Economists systerorganisation, EIU, har analyserat länder baserat på deras militära och ekonomiska band till Ryssland, deras diplomatiska ställningstaganden i FN och huruvida de genomför och stödjer sanktioner, det skriver The Economist.
De flesta har inte tagit ställning
Det är 52 länder, i vilka sammanlagt 15 procent av världens befolkning bor, som fördömer och straffar Rysslands krig mot Ukraina medan endast 12 länder berömmer handlingarna.
Men, ungefär 127 stater kategoriseras som att de inte har tagit ställning för någon sida.
Senaste nytt
Tittat på alliansfria länder
För att bättre förstå vad alliansfrihet innebär har The Economist även tittat på de 25 största ekonomierna som inte tagit ställning för eller emot Ukrainakriget eller som inte vill ta ställning i konfrontationen mellan USA och Kina.
Dessa länder varierar i rikedom och politiska system, här finns jättar som Indien och småländer som Quatar, alla är de hänsynslöst pragmatiska och de har blivit mer kraftfulla tillsammans.
Kommer påverka världsordningen
I dag bor 45 procent av världens befolkning i dessa 25 länder. Deras andel av global BNP är i år 18 procent.
Deras strategi att förhålla sig neutrala på alla eller några av de viktiga geopolitiska klyftorna innebär både stora möjligheter och stora risker.
Huruvida de lyckas eller inte kommer påverka världsordningen i årtionden framöver och både USA och Kina kommer försöka locka dem till sig.
Tror att västledare är hycklare
På 1900-talet innebar alliansfrihet olika saker för olika länder vid olika tidpunkter, i dag definieras inte alliansfria länder genom medlemskap i en institution utan snarare genom beteenden.
De här länderna är pragmatiska och opportunistiska, alliansfria länder brukar även tro att västerländska ledare hycklar.
Under krigets första år lovade OECD:s utvecklingsbiståndskommitté, en grupp med 31 västerländska länder, 170 miljarder dollar, cirka 1 773 miljarder kronor, i bistånd till Ukraina.
Det finns en klyfta
Det är ungefär 90 procent av allt bistånd som spenderades globalt år 2021. I västvärlden visar den generositeten på solidaritet med en vän, men för andra visar det att rika länder ger när det tjänar deras intressen.
Det finns en klyfta mellan hur väst ser på världen och hur resten av världens länder ser på den, det skriver The Economist.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: USA och Kina – frostigt är bara förnamnet
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.