Tillståndsfrågorna hotar Sveriges klimatmål

“Tillståndsfrågorna kopplat till hela den tunga industrin. Det är det största hotet mot att Sverige ska nå klimatmålen”, säger gruvbolaget LKAB:s Niklas Johansson, direktör för enheten kommunikation och klimat, i Rejlers Play.

En milstolpe på vägen mot fossilfritt stål nåddes nyligen när LKAB:s, SSAB:s och Vattenfalls gemensamma projekt Hybrit lyckats producera en råvara till ståltillverkning utan att släppa ut koldioxid. För LKAB är det här så klart en stor merit, men långsamma tillståndsprocesser och hot om elbrist ställer till det.

Vätgasreducerad järnsvamp

Niklas Johansson har spenderat halva sitt professionella liv i industrin och halva i politiken. Han ser det som en enorm förmån att få vara med och jobba med den omställning vi står inför med Sveriges mest komplicerade industri där det går att göra stor skillnad för klimatet, tillväxten, jobben och utvecklingen.

“Nu har vi med vår pilotanläggning i Luleå producerat 100 ton av vätgasreducerad järnsvamp som egentligen är själva problemet du pratar om när vi tittar på stålindustrin och hela deras klimatutsläpp,” säger han och förklarar att det handlar om masugnsprocessen.

Måste ta bort syret

Järnet i järnmalmen är syrebundet och för att kunna göra stål måste man först göra det till rent järn och mer eller mindre plocka bort syret.

“Och det där syret binder ju med kolet i masugnen och det är det hela Hybrit-processen handlar om, att plocka bort med vätgas i stället”, säger Niklas Johansson.

När syret binder med vätet i stället för med kolet elimineras i stort sätt alla koldioxidutsläpp från hela processen. När man tittar på hela LKAB:s järnmalmsproduktion handlar det om enorma  mängder, bolaget bryter 80 procent av all järnmalm som bryts i EU och levererar 20 procent av EU:s stålindustris järn, resten importeras.

“Det vi kan åstadkomma handlar om 35 miljoner ton i sänkta koldioxidutsläpp, det är lika mycket som två tredjedelar av Sveriges samlade koldioxidutsläpp”.

Tillståndsprocessen behöver förändras

Niklas Johansson känner sig trygg med att det ska gå och ställa om och minska koldioxidutsläppen men ser enorma utmaningar, varav de flesta handlar om tillståndsperspektivet. 

I dagsläget är vindkraft det billigaste alternativet när man bygger nyproduktion i Sverige och enligt LKAB:s bedömningar är det framtida elbehovet, när hela omställningen klar, 55 terawattimmar, en tredjedel av Sveriges nuvarande elproduktion.

I dag skulle det inte gå, men Niklas Johansson menar att det går att bygga ut elproduktionen i den takt som behövs men inte om det hanteras på samma sätt som det har hanterats senaste åren. Det kräver andra processer för att snabbare få fram de tillstånd som behövs. Han menar att det inte längre är teknologin eller ekonomin som hindrar.

Läs mer: Jämställdhet i teknikbranschen behöver komma underifrån