Klimatfinanser: Sverige och Norge i topp

Norge är det land i världen som bidrar med mest pengar till global omställning i relation till landets befolkning, BNP och utsläppsnivåer. I relation till överenskommelsen från Parisavtalet bidrar Norge med 188 procent av sin beskärda del, sett till befolkningen.

Sverige kommer tvåa med 151 procent. Tyskland hamnar på tredje plats med sitt bidrag på 112 procent i relation till vad landet borde bidra med enligt globala fördelningsmodeller.

Resten av världens länder underpresterar, och allra mest underpresterar USA. Landet har skänkt drygt fyra procent av sin beskärda del, eller ynka 1,85 miljarder dollar. Det framgår i en genomgång som Financial Times har gjort över den globala omställningen och dess finanser. Samtidigt finns det kritik kring givarländernas bistånd. En hel del av finansieringen består av lån som mottagarlandet sedan ska betala tillbaka. Även i Sverige finns det kritik, eftersom klimatbiståndet tas från andra former av bistånd.

Höjda ambitioner

Inför Glasgow och COP26 har flera länder nu höjt insatserna, däribland Danmark, Japan, Italien och Storbritannien.

Enligt Overseas Development Institute har Sverige, Norge och Tyskland bidragit med mer än sin beskärda del till klimatfinansieringen, baserat på bistånd i relation till BNP.

Indien, Kina och Brasilien, tillsammans med ett antal mindre odefinierade länder, ligger i topp som mottagarländer.

Det är emellertid inte helt enkelt att fördela de pengar som finns. För det första är det svårt att bestämma vilka projekt som kommer att ge utdelning. Det är också svårt att veta vad som snabbast ger länder möjlighet att reducera växthusgaser.

Svårt att distribuera

Att skapa ett system som ska distribuera pengarna har inte alltid gått bra heller. I Kyotoprotokollet hade man utarbetat en så kallad Clean Development Mechanism (CDM) där hundratals miljoner dollar kanaliserades till klimatrelaterade projekt. Det visade sig vid en revision att systemet ofta blev missbrukat och att korruptionen var utbredd. 85 procent av projekten misslyckades med att åstadkomma en mätbar förändring.

Samtidigt skriver Financial Times att: “även om det går att ifrågasätta om pengarna används effektivt och hur de bör distribuerads, så medger både politiker och aktivister att ingen har kommit med en bättre lösning.

Läs också:

Jorden obeboelig för 3 miljarder människor 2070
Rockström inför COP26: Fem viktigaste frågorna