EU:s gröna deal – handeln med utsläppsrätter görs om

Det blir tuffare krav på de som släpper ut växthusgaser när EU:s gröna skifte ska presenteras den 14 juli, enligt ett utkast på ett lagförslag som Bloomberg sett.

Europeiska Unionen har redan i dag världens största marknad för utsläppsrätter av koldioxid. Det är dock ny lagstiftning på gång som ska expandera marknaden och skärpa kraven på utsläppare.

Vill fasa in sjöfart

Från 2023 vill EU-kommissionen bland annat fasa in sjöfart i systemet för utsläppsrätter (ETS) och förbättra en mekanism som gör att rätten att släppa ut sjunker för varje år, samt göra tuffare regler i systemet som ger utsläppsrätter gratis till vissa sektorer som stål och cement.

Förändringarna är en del av ett stort paket som utformas för att anpassa alla sektorer, som energi, handel och fordonsindustrin, och synkronisera med EU:s ambitiösa strategi att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Under EU:s gröna deal är målet nu att utsläppen ska vara 55 procent lägre till 2030, jämfört med siffrorna från 1990. Det tidigare målet var en sänkning med 40 procent.

”ETS är ett kärninstrument för att hjälpa EU att uppnå det ökade 2030-målet och en framgångsrik och rättvis övergång till klimatneutralitet 2050″, skriver EU-kommissionen i dokumentet enligt Bloomberg.

Priset på utsläpp har fördubblats

Drygt 12 000 industrier och anläggningar i EU:s 27 länder påverkas av förändringarna, plus flygindustrin och nu också sjöfarten. Sektorer som tidigare haft fria utsläppsrätter, som stål, cement, aluminium, gödselmedel och elektricitet, föreslås i ett separat lagförslag bli en del av systemet för koldioxidtullar kallat carbon border adjustment mechanism (CBAM).

Priset på att släppa ut koldioxid i EU har fördubblats under de senaste två åren och kostar nu 56,9 euro per metriskt ton. Analytiker har förutspått att priset kan gå över 100 euro per metriskt ton innan året är slut, skriver Bloomberg.

EU-kommissionen vill också förändra systemet med utsläppsrätter till att medlemsländernas intäkter från systemet måste spenderas på klimatrelaterade satsningar.

Läs mer: Klimatskurkarna: Bolagen med mest utsläpp 2020