Specialister: Det går att minska cementbehovet och minska klimatpåverkan

Varje år produceras cirka 2,3 miljoner ton cement i Slite på Gotland, men Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite löper ut den 31 oktober och branschföreträdare har varnat för att cementbrist ska stoppa byggen redan nu i höst. Enligt flera bedömare är import av cement inget alternativ.

Det finns dock flera sätt att minska Sveriges cementanvändning. Olika leror kan användas i stället för kalksten som bindemedel i betong. På forskningsinstitutet i Rise har lerblandningar på upp till 35 procent testats.

“Det är ett otroligt bra komplement till cement. Men vi saknar lite information, vi har inte data för långtidsexponering och beständighet”, säger Katarina Malaga, forskningsutvecklare på Rise, till Ny Teknik.

Behöver inte lika hög temperatur

Lerorna behöver inte brännas i lika höga temperaturer som kalkstenen, vilket minskar koldioxidutsläppen från uppvärmningen. Kalksten behöver brännas i 1 450 grader Celcius, medan leran bara behöver mellan 650 och 800 grader.

I andra länder används lerblandningar på ungefär 30 procent, men i Sverige används det inte kommersiellt, trots att det finns lämpliga leror här. Katarina Malaga tror att storskalig produktion av bindemedel från brända leror ligger minst fem år fram i tiden.

Framförallt kommer utvärdering av den nya betongen, tillstånd för brytning av leran och ändringar av tekniska standarder att ta tid. Katarina Malaga bedömer att ungefär 900 000 ton bindemedel skulle kunna tillverkas i Sverige varje år, om storskalig produktion kommer igång.

Slankare betongkonstruktioner

Behovet av cement kan också minskas genom att göra betongkonstruktioner slankare, Katarina Malaga säger att alla konstruktioner kan vara lite mindre och tunnare, hon menar att vi i dag har ganska höga marginaler när vi bygger och att 30 000 ton cement kan sparas in med slankare betongkonstruktioner.

Långsammare byggtakt

Johan Silfwerbrand är professor i brobyggnad vid KTH och han menar att en hel del cement kan sparas in genom att bygga långsammare.

“Gissningsvis kan 20 procent av totalen sparas in om alla sänker tempot. 30 procent på husbyggnadsbetongen och noll procent på infrastrukturbetongen, säger han till Ny Teknik.

Enligt honom använder byggbranschen i dag onödigt mycket cement eftersom en hög andel cement ger snabbare uttorkning, hög hållfasthet, snabbare hållfasthetstillväxt och bättre beständighet mot salt.

“Broar och tunnlar behöver hög beständighet och där är det högst motiverat med höga cementandelar. Men man borde kunna spara inom husproduktionen, som är betydligt större än infrastrukturproduktionen. Beständigheten inomhus är aldrig ett problem, säger Johan Silfwerbrand till Ny Teknik.

Kan minska andelen cement

Det är i dag vanligt att byggföretag använder 450 kilo cement per kubikmeter betong i bjälklag och betongplattor för att det ska torka snabbt, Johan Silfwerbrand bedömer dock att 250 kilo cement per kubikmeter skulle för att få tillräcklig hållfasthet.

Han menar att om byggföretagen och beställarna kunde ha mer tålamod skulle man kunna minska cementanvändningen, ett par månaders torktid skulle kanske behöva bli sex månader.

Enligt Johan Silfwerbrand bör även fabriker som tillverkar betongelement kunna minska sin användning av cement. Cementinnehållet är i dag högt för att gjutformen snabbt ska kunna tömmas, menar han.

“Sänker man tempot skulle man kunna använda väsentligt mycket mindre cement utan att tappa prestanda för inomhustillämpningar, säger han till Ny Teknik.

I dag används cirka 3 miljoner ton cement i Sverige varje år och enligt Johan Silfwerbrand skulle man kunna spara 600 000 ton genom att bygga långsammare.

Tror inte på återvinning

Ny cement går inte att återvinna, men gammal cement som ofta är grovmalen kan krossas och användas som ersättning för en del av cementen i betong. Katarina Malaga och Johan Silfwerbrand ser dock inte återvinning av cement som ett sätt att minska svensk cementproduktion.

Läs mer: Så kan svenska cementkrisen slå ut Europas industri