Redan 2028 kan de första kommersiella vätgasflygen i Sverige vara i luften. Det visar nya studier från Chalmers.
Vätgasflyget – i luften om fyra år
Mest läst i kategorin
Flyg som drivs med vätgas öppnar möjligheter för fossilfritt resande och teknikutvecklingen går snabbt.
Nya studier från Chalmers visar att nästan alla flygresor inom 1200 kilometers radie kan göras med vätgasdrivet flyg år 2045.
Med hjälp av en helt ny typ av värmeväxlare kan dessutom räckvidden öka markant.
”Vill det sig väl kan det gå fort nu. Redan 2028 kan de första kommersiella vätgasflygen i Sverige vara i luften”, säger Tomas Grönstedt, professor vid Chalmers och föreståndare för kompetenscentrumet TechForH2 på Chalmers.
Täcker 97 procent
För vätgasdrivet flyg är det korta och medellånga resor som ligger närmast i sikte.
En nyligen publicerad studie från Chalmers visar att vätgasdrivet flyg skulle kunna möta behoven för 97 procent av alla inomnordiska flygsträckor och 58 procent av den nordiska passagerarvolymen år 2045.
Då utgår forskarna från en räckvidd på 1200 kilometer och att en redan befintlig flygplansmodell anpassas för vätgasdrift.
I studien, ledd av doktoranden Christian Svensson i Tomas Grönstedts forskargrupp, presenteras också en bränsletank som rymmer tillräckligt med bränsle för hela flygsträckan, är tillräckligt isolerad för att hålla den superkalla flytande vätgasen och samtidigt lättare än dagens fossilbaserade system.
Måste anpassas
För längre flygsträckor räknar branschen med att kunna fortsätta använda samma typ av turbofläktmotorer som i dag, vilket innebär att bränslesystemet måste anpassas till kylan hos flytande vätgas.
För att hålla flygplanets vikt nere behöver vätgasen lagras i flytande form, vilket kräver en temperatur i tanken runt -250 grader. Att spruta in så kallt bränsle för förbränning innebär en avsevärt försämrad effekt och ökad bränsleförbrukning.
För att ta sig an den utmaningen har forskare på Chalmers arbetat med en helt ny typ av värmeväxlare.
Tekniken, nu patentansökt av samarbetspartnern GKN Aerospace, drar nytta av vätgasens låga lagringstemperatur för att kyla motordelar, och använder sedan spillvärme från avgaserna för att förvärma bränslet flera hundra grader innan det sprutas in i förbränningskammaren.
Ökar räckvidden
”Varje grads temperaturökning minskar bränsleförbrukningen och ökar räckvidden. Vi kunde visa att kort- och medeldistansflygplan utrustade med den nya värmeväxlaren kan minska sin bränsleförbrukning med nära åtta procent. Med tanke på att en flygplansmotor är en mogen och väletablerad teknik, är det ett väldigt bra resultat från en enda komponent”, säger Carlos Xisto, docent på avdelningen för strömningslära på Chalmers.
Forskarna konstaterar också att med mer optimering skulle den här typen av värmeväxlarteknik i ett vanligt trafikflygplan av typen Airbus A320 kunna ge en förbättrad räckvidd på upp till tio procent, motsvarande sträckan Göteborg-Berlin, cirka 750 kilometer.
Stora satsningar
Flera kommersiella bolag vittnar om stora satsningar på vätgasflyg de kommande åren. Utmaningarna ligger i de stora investeringar som krävs, och i att få fram infrastruktur, affärsmodeller och partnerskap.
En total övergång till vätgasflyg väntas kräva cirka 100 miljoner ton grön vätgas årligen.
”Det finns branschförväntningar om att 30–40 procent av det globala flyget ska drivas med vätgas år 2050. Sannolikt kommer vi ett antal år framöver behöva en mix av el, mindre miljöbelastande e-jetbränsle och vätgas. Men varje flygplan som kan drivas med vätgas minskar koldioxidutsläppen”, konstaterar Tomas Grönstedt.
Läs mer:
Kan lösa energikrisen för hundratals år framåt. Dagens PS
Vätgas – framtidens båtbränsle? Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.