Varnar för mer övervakning med nytt cyberfördrag

Åsikterna går isär om FN:s första fördrag mot cyberbrottslighet som nu har godkänts.

Efter tre år av förhandlingar meddelade Faouzia Boumaiza Mebarki, algerisk diplomat och ordförande i kommittén som utarbetat förslaget, att FN:s konvention mot cyberbrottslighet nu har godkänts.

Kommittén utsågs efter ett ryskt initiativ 2017 – trots amerikanskt och europeiskt motstånd.

Fördraget, vars syfte är att “förebygga och bekämpa cyberbrottslighet mer effektivt”, överlämnas nu till FN:s generalförsamling för behandling. Det träder i kraft efter att det ratificerats av 40 medlemsländer. Tanken är att det specifikt ska inriktas på att förhindra barnpornografi och penningtvätt.

Mycket kritik

Men kritikerna – en ovanlig kombination av människorättsaktivister och stora techbolag – menar att fördraget snarare skulle kunna användas för att övervaka och förtrycka människor på global nivå.

Särskilt pekas ut att en stat, enligt fördraget, för att utreda ett brott som kan bestraffas med minst fyra års fängelse i landet kan be ett annat lands myndigheter om elektroniska bevis kopplade till det misstänkta brottet, och även begära ut uppgifter från internetleverantörer.

“Fördraget är i själva verket ett rättsligt instrument för förtryck. Det kan användas mot journalister, aktivister, hbtqi-personer, fria tänkare och andra över gränserna”, säger Deborah Brown från Human Rights Watch.

“Skadligt”

Nick Ashton-Hart, som leder en delegation som representerar fler än 100 techbolag där bland annat Meta och Microsoft ingår, uppmanar medlemsländer att inte ratificera konventionen.

“Konventionen kommer att vara skadlig för den digitala miljön i allmänhet och mänskliga rättigheter i synnerhet överallt där den antas”, säger han.

Samtidigt har flera nationer, bland annat Ryssland och Iran, klagat på att fördraget innehåller för många skyddsåtgärder för mänskliga rättigheter.