Blivande statsminister Kristersson (M) lägger ner tidigare statsminister Reinfeldts (M) projekt med stambanor för tåg med hög hastighet. Det är beklagligt, menar miljöforskaren Simon Haikola, docent och lektor vid Linköpings Universitet.
Tio års arbete om tåg i papperskorgen: "Beklagligt och farligt"
Mest läst i kategorin
Den största infrastruktursatsningen i modern tid, runt 325 miljarder kronor de kommande tio åren, skulle ta Sverige in i framtiden. En resa som var planerad att gå som på räls efter att moderaternas tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt 2012 gick ut med att stambanorna skulle byggas till för höghastighetståg. Stambanorna skulle gå parallellt med de redan befintliga tågrälsen, och därmed avlasta dem.
250 km i timmen
I dag är det snabbaste tåget inom det svenska järnvägsnätet X2000. Medelhastigheten är runt 150 kilometer i timmen. Höghastighetståg innebär att tågen kommer gå nästan dubbelt så snabbt – minst 250 kilometer i timmen under sträckor mellan Göteborg, Stockholm, Malmö och Umeå exempelvis.
Trafikverket och SJ verkar också anse att tågresor i 320 kilometer i timmen vore bra för Sverige, enligt deras egna pressmeddelanden. Det skulle ge rälsbunden trafik konkurrenskraft mot det förorenande flyget och knyta ihop storstadsregionerna med mindre städer som Jönköping, Linköping och Norrköping.
När Miljöpartiet fortfarande satt i regering med Socialdemokraterna slog man sig för bröstet när det gällde de snabba tågen som skulle rulla på svenska räls på 2030-talet. Det rapporterade SVT i fjol.
Senaste nytt
Projektet läggs ner
Men efter valet i september, när Ulf Kristerssons (M) regeringssamarbete fick majoritet i riksdagen, ser det ut som att projektet – som tagit tio år att planera, ska rivas upp.
De fyra partier som tillsammans vann valet – Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna, gick i dagarna ut med att de skulle stryka projektet när de bildar regering. En gemensam motion har lämnats in av partierna. Det rapporterade Sveriges Radio.
“En satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra viktiga investeringar” står det i följdmotionen som partierna lämnat in, uppger Ekot.
Satsningen på de nya höghastighetsbanorna som ingår i projektet med nya stambanor mellan Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg skulle kosta 325 miljarder kr enligt 2021 års prisnivå. Det skriver Trafikverket på sin hemsida. De miljarderna vill den regering som nu väntas tillträda lägga på annat.
Forskare skeptisk
Det är beklagligt, menar Simon Haikola, lektor och docent i teknik och social förändring vid Linköpings Universitet.
“Det är väldigt synd tycker jag. Och farligt att riva upp projekt som legat i planeringsfas i tio år” säger Simon Haikola till Dagens PS.
Det finns många fördelar med att bygga stambanorna, menar han. Snabba tåg som kan konkurrera med flygresorna är ett argument och parallella räls kan avlasta de befintliga järnvägssträckorna för lokal trafik. Det kunde inneburit fler avgångar och enklare framkomlighet mellan städerna. Men många städer i Mellansverige har räknat med utbyggnaden och de jobbtillfällen som det skulle innebära.
“Enormt slöseri”
Kortare pendlingstider och fler avgångar till storstäderna skulle också innebära att bostadsmarknaden i inlandet öppnas upp för fler av de som har arbete i exempelvis Göteborg eller Stockholm. Myndigheter och arbetsgivare får lättare att rekrytera när pendlingstiderna mellan städerna minskar i Sverige. Bostadsbyggen, arbetsplatser och järnvägsstationer har planerats i flera år. Men nu grusas de planerna.
“Kommunerna som satsat pengar och resurser är såklart besvikna om man nu fattar ett beslut som gör det senaste årtiondets förberedelser meningslösa” säger Simon Haikola.
Flera miljarder kronor uppskattas ha gått åt till att göra Sverige redo för banorna. De pengarna går nu upp i rök.
“Det är ett enormt slöseri” säger Simon Haikola.
Tåg måste få kosta
Haikola har skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter där han skriver att infrastrukturella klimatsatsningar för måste få kosta pengar.
“Planeringen är kan inte vara låst i den destruktiva föreställningen av ett nollsummespel. Där utökade ramar förutsätter sänkta ambitioner någon annnanstans inom den statliga budgeten. Det är en föreställning som gynnar populism och politisk polarisering”, skrev han i DN på fredagen.
Dessutom är det oroväckande incitament för framtida satsningar inom infrastrukturen om de kan rivas upp efter flera års planerande.
“Det bildar det ett farligt exempel för framtida infrastrukturprojekt”.
Läs även:
Exempel på höghastighetståg i Europa
SJ överväger att polisanmäla krönika om SJ
30 mils tågresa tog 45 minuter i Kanada
Höghastighetståg ska få Indiens ekonomi på räls
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.