Störtade ballonger - inte bara från Kina

1. Sveriges mest kända ballong

Örnen har landat. Eller tyvärr snarare har den kraschat efter bara två dagars luftseglats. (Foto: Andrée-museet)

Ingenjören Salomon August Andrée tillsammans med Knut Frænkel och Nils Strindberg var övertygade att det skulle gå att flyga från Spetsbergen till Alaska eller Canada med vätgasballong och på kuppen kunna flyga rakt över Nordpolen.

Tiden i slutet på 1800-talet, var väl vald. Världens superhjältar var de starka och modiga män som på skidor, med slädar och minimal utrustning utforskade jordens mest svåråtkomliga platser.

Alfred Nobel var en av expeditionen och donerade en stor summa pengar för att den skulle gå att genomföra. Här ett telegram från Andrée till Alfred Nobel. (Foto: Riksarkivet)

Äventyrliga tider

Andrées planer på ballongexpeditionen mottogs med acklamation av Sverige och svenskarna. Till skillnad från broderfolket i Norge var det lite klent med stora svenska upptäckare.

Så när Andrée berättade om sina planer blev det fart i både slott och koja.

Ballongen Örnen var ingen liten farkost som här håller på att förberedas inför starten. (Foto: Wikicommons)

Tveksam styrning

Pådriven av den svenska patriotismen bestämdes att ballongen skulle levereras direkt från den franska tillverkaren Henri Lachambres ballongverkstad i Paris, upp till Svalbard.

Där skulle färden starta med de tre männen ombord i juli 1897. Styrningen av farkosten, som var döpt till Örnen, skulle ske med släplinor – en metod som Andrée själv tagit fram men inte riktigt helt hade slutfört konstruktionen av.

Krasch och död

Trots bristande styrning och en ballong som läckte mer vätgas än tänkt, startade expeditionen som tänkt i juli 1897. Men ballongen läckte ännu mer än de trott och redan efter två dagar var de tvungna att nödlanda på packisen.

Landningen gick bra men promenaden tillbaka till startpunkten blev värre. Brist på bar utrustning och de kom aldrig tillbaka till bebodda trakter.

När så den arktiska vintern slog till i oktober, så från alla tre ihjäl på Vitön på Svalbard. Deras kvarlevor hittades först 1930.

2. Den största ballongen

Som en tunn droppe ser den ut – världens största ballong. (Foto: NASA)

När det gäller att vara störst är ett självklart en amerikansk ballong som tar hem den titeln. Namnet på den mest uppblåsta är Big 60.

Dess tunnväggiga kropp rymmer hela 605 000 kubikmeter och togs fram av NASA i deras ballongprogram i början av 2000-talet.

Konstruktionen kallades Ultra-High Altitude Balloon (UHAB) och var tänkt som ett projekt för att se om det skulle gå att ta skapa lätta och effektiva lastballonger för transporter av gods upp till 1000 kg för transporter upp till 45 km.

Projeket blev en ballong och en testflygning innan det lades åt sidan för andra mer effektiva projekt.

3. Den första ballongen

En ögonblicksbild från en av bröderna Montgolfiers första ballonguppstigningar 1783. (Foto: Wikicommons)

Vem som egentligen kan kalla sig ballongens uppfinnare är diskuterat. Att ballongformade flygande föremål redan används i Asien långt före den moderna ballongen “uppfanns”, är känt.

Den som dock gjorde den första riktigt dokumenterade ballongflygningen med Arkimedes princip i ryggen, var Bartolomeu de Gusmão i Lissabon 1709 som fick en modellballong att lyfta mot himlen.

Den första bemannade

Den första bemannade ballongflygningen ägde inte rum förrän 21 november 1783 av de franska bröderna Montgolfier som konstruerat den första moderna varmluftsballongen och gjorde också en första flygning med de själva ombord.

Och två år senare var det dags för den första riktiga långfärden med ballong då engelska kanalen flögs över med en varmluftsballong som färdmedel.

4. Luftskeppen tog över ballongerna

Det enda besöket i Sverige av luftskepp var av luftskeppet Bodensee 1919. Landningen skedde på Gärdet den 8 okto- ber 1919 inför ca 10 000 åskådare. (Foto: O Halldin)

Drömmen är gammal om att bygga stora ballonger, som med hjälp av Arkimedes princip kan lyfta utan tillförd energi. Och att sedan kunna bygga så stora ballonger att de går att använda i kommersiell trafik, skulle ju vara lite av Heureka-upplevelse jämfört med de dyra och energikrävande lösningar som flygplan och helikoptrar.

Det första luftskeppet

När så Ferdinand von Zeppelin byggde den första “ballongen” med stel ballongkropp, så närmade sig drömmen om ett kommersiellt fungerande luftfordon. Och med Zeppelins konstruktion så föddes också det första luftskeppet.

Ballongkroppen bestod av en dukklädd ribbträkonstruktion som fick sin lyftkraft genom att fyllas med de lätta gaserna helium eller vätgas och en motor såg sedan till att ge hela apparaten fart framåt.

Luftskeppet Hindenburg var den största luftfarkosten någonsin. Hon var 245 meter lång och hade plats för 72 passagerare och en besättning om 52 personer. (Foto: Wikicommons)

Luftskepp bombade London

Tyska försvaret förstod snart nyttan med luftskeppen och nära 100 luftskepp byggdes för att bland annat bomba London.

Men även civilt blev de populära. Sin storhetstid hade de under 1920- och 1930-talen då de gick i reguljär trafik mellan Europa och Nord och Sydamerika. Längsta non-stop-flygningen gjorde skeppet Graf Zeppelin 1929 då det flög jorden runt på 12 dagar.

Katastrofen är ett faktum. Luftskeppet Hindenburg fattar eld och störtar i marken och 35 personer omkommer. (Foto: Wikicommons)

Flygplanen tog över

Luftskeppens storhetstid tog abrupt slut när det tyska luftskeppet Hindenburg fattade eld vid landning i New Jersey den sjätte maj 1937 och 35 personer omkom.

När sedan andra världskriget startade blev det omöjligt att genomföra någon vettig trafik med dessa luftens jättar. När kriget sedan var slut, hade flygplanen tagit luftskeppens plats. Och därmed var deras öde beseglat.

5. Största vattenballongen

Dessa smidiga 35-kubiks-säckar är en enkel lösning för områden där färskvatten saknas. (Foto: riggingrentals.com.au)

Jag erkänner. Jag och kamrat Fredrik, som bodde centralt i Stockholm, roade oss med att ibland kasta vattenballonger från hans fönster på andra våningen ned på folk på gatan.

Men det var små och oskyldiga (tyckte i alla fall vi)  ballonger som inte gjorde direkt skada. Värre hade det nog blivit om vi hade baxat ut några exemplar av världens största vattenballong genom fönstret.

Med 35000 liter innanför gummit så skulle dess effekt på trottoaren blivit lite mer effektfull.

Praktiska sötvattenreservoarer

Dessa jättesäckar används idag som sötvattenreservoarer i havsområden med sötvattenbrist. Då sötvatten väger mindre än saltvatten, kan säckarna transporteras fulla efter bogserbåtar och läggas där de bäst behövs.

Och nu pågår just ett svensk-norskt projekt för att ta fram ballonger med tre gånger så stor kapacitet, där norsk ingenjörskunskap står för konstruktionen och ett svenskt bolag för materialet.

Relaterade artiklar:

Den kinesiska ballongen nedskjuten och ska nu undersökas.

Lär dig mer om ballonger här.

Moderna ballonger till försvarsindustrin.