I dag är det den 29 februari, det är det var fjärde år, så länge inte ett skottår infaller vid ett sekelskifte och året inte är delbart med 400, hajar du?
Skottår – krånglig matematisk synkronisering
Mest läst i kategorin
Det är ganska rörigt att räkna fram när det ska bli skottår. Tumregeln är att skottåren kommer var fjärde år, men det finns undantag, skriver BBC.
Vi missar exempelvis ett skottår vid varje sekelskifte, vi lägger alltså inte till en skottdag på år som slutar på 00.
Skottåret 2000
Det finns dock även ett undantag från den har regeln, om året är en multipel av 400 lägger vi till en skottdag trots att året slutar på 00.
När ett tal är en mutipel av 400 kan det delas med 400, talet kan alltså bildas genom att multiplicera 400 med något heltal.
Vid det senaste sekelskiftet, millenieskiftet, missade vi inte ett skottår för trots att 2000 är delbart med 100 hade år 2000 en skottdag, eftersom 2000 också är delbart med 400.
Anledningen till att vi har dessa komplicerade skottår är att synkronisera vår tid.
Dagen och året
På vår planet finns det bara två bestämda tidsenheter, dagen, alltså den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel, och året, den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen.
Du vet säkert att ett år är 365 dagar, förutom när det är skottår, så klart. Det beror på att det tar jorden 365 dagar att rotera ett varv runt solen.
Det stämmer dock inte helt, det tar nämligen 365.24219… dagar, alltså ungefär 365 dagar.
Det här ställer till problem för oss eftersom det gör att vår tid blir allt mer osynkroniserad.
Var fjärde år
Det var Julius Ceasar som redan år 46 före vår tidräkning insåg det här problemet och lösningen för att synkronisera tiden blev att lägga till en extra dag i kalendern var fjärde år.
Men, en extra dag var fjärde år löser inte problemet helt, det gör att ett års genomsnittliga längd blir 365,25 dagar, vilket är lite för långt.
För att förbättra närmevärdet ströks alla skottdagar för år som är delbara med 100 så att ett sekel får 24 extra dagar i stället för 25, det gör att ett genomsnittligt år blir 365,24 dagar långt, vilket är lite för kort.
Det här blev bättre, men inte perfekt, varför det beslutades att en extra skottdag ska läggas till var 400:e år.
På 400 år läggs således totalt 97 extra dagar till och det gör att den genomsnittliga längden på ett år blir 365,2425 dagar.
Årstiderna skulle hamna fel
Att nå den nuvarande precisionen i vår kalender har krävt flera försök och om vi ska nå en ännu större noggrannhet skulle skottdagar behöva tas bort på år som är multiplar av 3 200.
Då skulle vi få ytterligare 775 dagar under 3 200 år och det skulle göra att längden på ett genomsnittligt år blir 365,2421875 dagar långt, vilket är ännu närmare den korrekta tiden det tar för jorden att gå ett varv runt solen.
Om vi skulle sluta med skottdagar och bara bestämma att ett år alltid är exakt 365 dagar skulle våra kalendrar bli osynkroniserade och årstiderna skulle hamna fel.
På 100 år skulle årstiderna förskjutas med 25 dagar och på 750 år skulle vi här på norra halvklotet fira jul mitt i sommaren, det skriver BBC.
Läs mer: Skottdagen – mindre lön för samma mängd arbete? Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.