En ny undersökning visar att gränsen mellan sanning och lögn suddas ut – och rädslan för att bli lurad får allt fler att försvinna.
Så många luras online – och så suddar du bort dig från nätet
Linn Kolar
Uppdaterad: 13 mars 2025Publicerad: 13 mars 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Gränsen mellan sanning och lögn blir allt suddigare, och rädslan för att bli lurad får fler att tänka om kring sin digitala närvaro. En ny undersökning från Internetstiftelsen visar att var fjärde svensk har gått på falsk information online.
Men när så många luras – går det ens att göra sig osynlig?
Desinformation sprids i snabb takt
Sociala medier har blivit en grogrund för desinformation, och falska nyheter sprids snabbare än någonsin. Sex av tio uppger att de har sett falsk information i sina flöden det senaste året, och många har svårt att avgöra vad som är sant eller falskt.
”Sociala medier är en plats det förekommer mycket desinformation, eftersom vem som helst kan publicera sig där”, säger Björn Appelgren från Internetstiftelsen.
Enligt SvD är yngre mer exponerade för falska påståenden än äldre, trots att de ofta anses vara mer digitalt kunniga.
Eftersom sociala medier är den primära nyhetskällan för många unga innebär det en ökad risk för att desinformation får fäste och påverkar allmänhetens uppfattning om viktiga frågor.
Att särskilja sanning från falskhet är särskilt svårt när det gäller globala konflikter.
Missa inte: 500 miljoner konton stulna av hackare – är du drabbad? Dagens PS
ANNONS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Enligt Internetstiftelsen uppger fler än sex av tio svenskar att de har svårt att avgöra vad som är sant eller falskt i rapporteringen om konflikten mellan Israel och Palestina. Drygt fem av tio har samma svårighet när det gäller Rysslands hot mot Sverige.
Närmare hälften upplever också att det är svårt att bedöma sanningshalten i information om konflikten mellan Ryssland och Ukraina samt i klimatdebatten.
”Vi ser att även de som anser sig vara bra på att avgöra vad som är sant ändå går på bluffar. Man är inte immun bara för att man tror sig vara det”, säger Appelgren.
ANNONS
Senaste nytt
Delar desinformation utan att läsa
Samtidigt bidrar internetanvändarna själva till spridningen av desinformation.
Enligt Internetstiftelsen har nästan var tionde svensk under det senaste halvåret delat samhällsnyheter i sociala medier utan att läsa hela artikeln.
Bland äldre män mellan 65 och 84 år är siffran dubbelt så hög – 14 procent har spridit nyheter vidare utan att ta del av hela innehållet.
”Det är svårt att verifiera korrekt och pålitlig information, och vi ser nu också att det faktiskt är rätt många som blir lurade”, säger Appelgren.
ANNONS
Fler raderar sin digitala närvaro
Samtidigt väljer allt fler att minska sin digitala närvaro av oro för hur deras personliga data används.
Anita Smith, som intervjuas av BBC, berättar hur hon efter en traumatisk upplevelse med en förföljande före detta partner valde att radera stora delar av sin onlinenärvaro.
“Jag tog bort platserna för några inlägg, raderade ett par Instagram-konton och gick igenom min LinkedIn-profil för att ta bort platsbaserad information”, säger hon.
Det ökande antalet AI-genererade bedrägerier och identitetsstölder har också fått människor att bli mer försiktiga.
“Bedrägeri blir bättre och bättre, och en sak som är avgörande för alla bedrägerier är att ha data”, säger Vytautas Kaziukonis, vd på säkerhetsföretaget Surfshark, till BBC.
Personlig information som delas online kan samlas in, säljas vidare och användas av både annonsörer och bedragare. “Det är vilda västern där ute”, säger Kaziukonis.
Svårt att veta vem man kan lita på
Desinformation sprids genom text, bilder, videor och memes, vilket gör det svårare att avslöja manipulation.
ANNONS
Att inlägg delas vidare utan att läsas i sin helhet förstärker problemet – när en rubrik får stor spridning kan den lätt tas för en sanning, även om artikelns innehåll säger något helt annat.
BBC lyfter även fram risken med att AI kan skapa falska profiler och vilseledande bluffar baserat på information som människor själva delar.
“AI närmar sig ett stadium där det kan imitera människor nära dig. Lägg till den förmågan all personlig information som delas online, så har du en dödlig kombination”, säger Kaziukonis.
I takt med att tekniken utvecklas blir det allt svårare att skilja mellan sanning och lögn.
“Det är illavarslande att det förekommer så mycket desinformation på sociala medier. Och att folk tycker att detta är svårt”, säger Appelgren.
Så gör du dig osynlig online
Att minska sitt digitala fotavtryck handlar om mer än att radera konton. Genom att använda en anonym e-postadress, VPN och webbläsare med sekretessfunktioner kan du begränsa hur din data samlas in.
“Du kan också stoppa viss spårning. Google, till exempel, gör det möjligt att förhindra spårning av dina sökningar,” säger Karen Renaud, dataforskare vid University of Strathclyde.
Enligt dataskyddslagstiftningen har du rätt att be företag radera din information. “De måste följa det eftersom de annars kan få enorma böter,” säger Kaziukonis.
Att tänka på vad du delar, rensa cookies och hålla koll på din digitala närvaro är enkla steg för att minska risken att bli spårad online.
Läs även: Inga sociala medier – om de unga får välja. Dagens PS
Läs även: Kräver tuffare regler för sociala medier: “Förgiftar samhället”. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Linn Kolar
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS