Dagens PS

Rösta med bank-ID? Därför är det en dålig idé

rösta bank-ID
Att rösta bank-ID är en bra idé – eller? (Foto: Janerik Henriksson/TT)
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 11 sep. 2022Publicerad: 11 sep. 2022

Det är nog fler än en svensk som fått en snilleblixt under valrörelsen och tänkt “Varför kan jag inte bara rösta med bank-ID?” och snabbt berättat för sina nära och kära att nu är minsann demokratin löst. Men är det verkligen så enkelt?

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Martin Lindgren, Sverigechef på WithSecure, berättar att frågan redan utretts för mer än ett decennium sedan och att det visserligen finns en del fördelar – men också många nackdelar.

“Det är helt klart möjligt, i Estland har man kunnat rösta med e-legitimation i nationella val i 20 år. Men frågan är om det är värt det, det blir en ‘risk vs reward-analys’ som det heter på engelska”, säger Martin Lindgren och radar upp en del problem:

“Ett sådant system blir sårbart för cyberattacker från exempelvis främmande makt eller en så kallad hacktivist-grupp. Det skulle vara en enorm katastrof om någon tog sig in i systemet och kunde påverka eller lyckades släcka ned det och därmed förstöra valet”, säger han och fortsätter: “I februari förra året hade Bank-ID en stor överbelastningsattack som gjorde att dom låg nere, sånt vill man inte ha på en valdag.”

Svårt att rösta anonymt med bank-ID

“Ett annat problem är att din anonymitet ska kunna säkerställas, ingen ska i efterhand kunna ta reda på hur du har röstat. Det blir en jättestor utmaning att säkerställa det, exempelvis om du ska rösta ifrån en privat enhet som kanske inte har gjort några säkerhetsuppdateringar på flera år”, säger han.

Han räknar också upp en del fördelar med att rösta med bank-ID som brukar lyftas fram, som att det skulle bli enklare för utlandssvenskar och andra personer som av olika anledningar har svårt att ta sig till en vallokal.

Bensin på brasan för konspirationsteoretiker

Att det skulle bli ett högre valdeltagande köper han dock inte.

“Jämfört med Estland där systemet finns så har vi redan mycket högre valdeltagande (87,9 procent i riksdagsvalet 2018, 63,7 procent i Estland 2019, reds anm.). Det är nog också många som skulle tycka att det snarare blev svårare att rösta med appar och säkerhetssystem”, säger Martin Lindgren.

ANNONS

“Dessutom tror jag att det vore att hälla bensin på brasan för de konspirationsteoretiker som misstänker att det är något fuffens med våra val”.

Läs även: Så slutar Riksdagsvalet 2022 – enligt opinion och odds

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS