Regeringen kritiseras för långsamt snabbtågsprojekt

När Sverige ska gå mot koldioxidneutralitet måste transportsektorn, som står bakom en tredjedel av utsläppen, täppas till.

Som en väg på den gröna omställningen vill regeringen bland annat bygga ut järnvägen med höghastighetståg mellan Sveriges tre största städer, men än så länge har orden inte förvandlats till handling.

Kostnaden rusar

Enligt Trafikverkets senaste bedömning kan de första tågen rulla 2035, samtidigt som kostnaden är 83 miljarder kronor, upp från 54 miljarder – enbart för den första etappen Ostlänken.

Samtidigt som arbetet inte ens har påbörjats så kommer kritik från en rad håll.

Enligt Evert Andersson, professor emeritus i järnvägsteknik på KTH, så borde projektet finansieras via lån och snabbt påbörjas.

”Det går inte att köra vidare på det här viset”, säger han till Di.

“Skräckexempel”

Hård kritik kommer även från miljöpartisten Karin Svens­son Smith, som tidigare var ordförande i trafikutskottet.

”Det är ett skräckexempel på hur man inte ska göra”, säger hon och pekar på att regeringen borde blicka mot Kina och Skanskas modell – där rälsen går på bropelare i luften med tåg som rusar fram i 350 kilometer i timmen.

Även Catharina Elm­säter­-Svärd, vd för Byggföre­tagen, piskar på och säger att Sverige halkar efter i tempot.

”Jag tycker att man ska bygga de här höghastighets­banorna, men det kan inte vara med den här tidsut­sträckten. Man måste pröva andra former för projekte­ring, upphandling och finan­siering”, säger hon.

Läs mer: Notan för snabbtåg skyhög – oavsett