Den svenska streamingjätten Spotify har podcasts från det ryska utrikesministeriet med propaganda om “avnazifieringskampanjen” i Ukraina, kan Dagens PS avslöja.
PS avslöjar: Spotify sprider rysk propaganda
Mest läst i kategorin
Efter hård kritik i västvärlden och Sverige meddelade Spotify i början av mars att de stänger sitt Rysslandskontor och plockar bort rysk statsmedia från plattformen. Det följdes den 10:e mars av att man avslutade ryska premiumkonton, vilket medfört stora kostnader för bolaget.
”Vårt team har granskat tusentals podcastavsnitt sedan krigets början och har begränsat möjligheten att hitta till podcasts som ägs och drivs av medier knutna till den ryska staten. Tidigare i veckan tog vi ytterligare ett steg då vi tog bort allt innehåll från RT och Sputnik från Spotify i EU och andra marknader”, skrev Spotify i ett mejl till Dagens Nyheter den 2 mars.
Men Dagens PS kan nu visa att plattformen möjliggör för regimen att fortsätta sprida rysk propaganda på ryska.
Exempelvis har Spotify en ryskspråkig podcast “Внешняя политика”, som betyder “utrikespolitik” från ”Institutet för Internationell Forskning” som är en del av Moskvas statliga institut för internationella relationer. Den förre amerikanske utrikesministern Henry Kissinger har beskrivit institutet som “Rysslands Harvard”.
“Institutet för internationell forskning” lyder enligt Spotifys egen beskrivning och institutets egna hemsida under det ryska utrikesdepartementet sedan 1976, där Vladimir Putins högra hand Sergej Lavrov är högste chef.
“Vi har ett nära samarbete med presidentens verkställande kansli, säkerhetsrådet, regeringen, federationsrådet, statsduman, utrikesministeriet och försvarsministeriet, såväl som med internationella organisationer som EEU, CSTO och SCO”, skriver institutet på sin hemsida.
I ett avsnitt från den 10 mars under namnet ”Krisen i Ukraina” diskuteras kriget i rundcirkelformat. Moderator för podden är Oksana Buryak, senior producent hos ryska statliga Rossyia Segodnya – även känt internationellt som Russia Today, en statlig kanal som nu har förbjudits i EU.
Statsanställda professorer och experter diskuterar i podcasten ”situationen i Donbass”. Det pågår inget egentligt krig mot Ukraina, säger en expert, bara mot dess nynazistiska regering. Humanitär hjälp är tyvärr omöjlig, hävdar han, då Ukraina förhindrar den.
Officiella ryska siffror på dödstal citeras. Ordet nynazister används regelbundet när man beskriver Ukraina. När experterna talar om Mariupol säger de att befolkningen inte är fångade av ryska armén utan är ukrainska styrkornas fångar.
Spotify lyder i Ryssland, som Rasmus Fleischer tidigare uppmärksammat i Expressen, den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor. Vilket innebär att innehåll som ifrågasätter regimens propaganda är straffbelagt – Reuters rapporterar att det i Ryssland är belagt med fängelsestraff på upp till 15 år att sprida vad de anser vara ”fake news” om ryska armén.
Regimens propaganda går dock utmärkt att fortsätta att publicera. Vi finner också podcasts från RIA Novosti – en statligt ägd nyhetsbyrå.
Även andra mediapublikationer som är lojala med regimen utan att vara statligt ägda kan fortsätta publicera sig på Spotify, som exempelvis “Pravda”, som betyder “sanning” på ryska. Den är i dag privatägd, men är känd som Sovjetunionens kommunistiska partis officiella tidning från 1912 till Sovjetunionens fall.
Pravda sprider bland annat konspirationsteorier om att Ukraina tänkt attackera Krim – men Rysslands armé hann före när de anföll.
Komosolskaya pravda är ytterligare ett media med kopplingar till den ryska regimen som publicerar sig på Spotify.
“Denazifiering och demilitarisering räcker inte! Kolla på Tyskland efter första världskriget. De kom bara tillbaka och det blev efter 20 år andra världskriget. Vi vill bespara våra barn sådana problem!”, säger reportern Vladlen Tatarsky som är på plats med de ryska styrkorna som belägrar Mariupol i ett podcastavsnitt från 14 mars.
Extremhögerpolitikern Nikolaj Starikov, ledare för “Det stora fäderneslandspartiet” som officiellt är ett oppositionsparti, har också en podcast på Spotify. Partiets slogan är “för oss är Ryssland större än världen”. Han delar också ut “Goebbels-priset” till “personer som ljuger om och förtalar Ryssland”.
I avsnittet “Operation Z: Avnazifiering till det bittra slutet” från 5 mars säger han bland annat att “nazisterna” i Ukraina kan ha atombomber, och använder sig av civila som mänskliga sköldar. Invasionen av Ukraina har gjort honom ännu mer lojal med den ryska presidenten.
“Min beundran av Putin har höjts ytterligare ett antal nivåer”, säger Nikolaj Starikov också i avsnittet.
Den 5 mars skrev Spotify på twitter angående “felaktigheter som cirkulerat i svensk media”:
“Liksom andra digitala plattformar, styrda av samma lagar som Spotify, anser vi att tillgång till faktabaserad information är viktigare än någonsin. Det är därför vi har vidtagit åtgärder mot rysk statspropaganda, även om vissa hävdar motsatsen”.
Spotify återkommer till Dagens PS efter den här artikelns publicering med en kommentar:
“Vårt team har granskat över 20 000 delar av innehåll sedan krigets början och tar en detaljerad titt på just dessa program. Medan vi håller på med den granskningen har vi redan begränsat upptäckbarheten av detta innehåll och tidigare borttaget innehåll som drivs av rysk statsanknuten media inklusive allt RT- och Sputnik-innehåll från Spotify i EU och andra marknader. Vi lanserade också en guide för att förse våra användare runt om i världen – inklusive i Ryssland – med pålitliga nyheter. Vi granskar och justerar ständigt våra planer efter behov och står tillsammans med Ukraina i att kräva ett snabbt och fredligt slut på detta omotiverade krig. Vi har också stängt vårt kontor i Moskva, avbrutit nya Premium-kontoregistreringar och pausat all reklam i Ryssland”, säger en talesperson på Spotify.
Av: Conan Lindholm och Daniel Jacobs
Fotnot: Screenshots från Spotify via Google translate från ryska till engelska den 22 mars.
In english: Documented: Spotify spreads Russian war propaganda
Läs även: Spotify kastar ut ryska kunder
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.