Ukraina vill ha JAS 39 Gripen – som skulle passa landet väl enligt både Saabs vd och en brittisk professor som Di talat med. Men frågan om det blir några plan är politisk.
Professor: Därför passar Gripen bäst för Ukraina
Mest läst i kategorin
Ukraina ber västvärlden om stridsflygplan för att kunna möta de ryska luftanfallen, när ammunitionen till de sovjetisk-producerade luftvärnssystemen börjar att ta slut när årsdagen av krigsstarten närmar sig.
Bland de högst eftertraktade planen för Ukraina finns svenska JAS 39 Gripen, som Dagens PS tidigare rapporterat om. President Volodymyr Zelenskyj ska ha bett Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) om att få köpa Gripen, men fått nej – i alla fall än så länge.
”Det är ett smart system som skulle passa Ukraina, det står jag helt bakom. Men sedan är det ett politiskt beslut om vi ska gå den vägen. Bestämmer man sig för det kommer vi självklart att stödja det”, säger Saabs vd Micael Johansson till Dagens industri.
Di intervjuar också en brittisk professor, Justin Bronk, som är Senior Research Fellow for Airpower and Military Technology på tankesmedjan RUSI i London. Han håller med om att Ukraina behöver stridsflyg framöver, och att Gripen är en stark kandidat.
Fördelen med Gripen är att det kan landa på vägar, flyga lågt och undvika fiendens radar och luftvärn samt är relativt lätt att underhålla, säger Justin Bronk enligt Di. Andra kandidater är brittiska Typhoon och amerikanska F16.
”Primärt skulle de ge en ’air-to-air’-förmåga (air-to-air innebär att stridsflyg bekämpar mål i luften, Di:s anm.) och vara ytterligare ett sätt att hålla borta det ryska flygvapnet från slagfältet”, säger Justin Bronk.
”20–25 stycken skulle kunna göra en betydande skillnad”, säger han till Di.
Läs även: Zelenskyj vill ha JAS 39 Gripen – Saabs aktie rusar
Läs även: Ukrainas försvarsminister optimistisk om JAS Gripen
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.