Dagens PS

"Polisen behöver använda mer AI"

Forskare vill se mer AI i polisens arbete
Lena Klasén var tidigare chef för NFC i Linköping och skapade 3D-bilder av brottsplaser. Nu vill hon, som forskningsansvarig, se mer AI i polisens arbete. (Foto: Jeppe Gustafsson/TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 10 feb. 2025Publicerad: 10 feb. 2025

Polisen behöver använda mer AI och ett forskningsinstitut för att utveckla polisarbetet, menar Lena Klasén, ansvarig för polisens forskning.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Sverige behöver ett forskningsinstitut som kan utveckla polisarbetet och användningen av AI för att bekämpa brott.

Åsikten kommer från Lena Klasén som är direktör för forskningsfrågor inom Polisen.

”Om vi bara håller på med klassiskt polisarbete tappar vi mark”, säger hon hos Curie.

Lena Klaséns forskning handlar om hur man gör brottsplatsundersökningar och forensiska undersökningar mer effektiva med AI.

En väg är att göra en tredimensionell digital modell av brottsplatsen, en digital tvilling.

”Vi håller nu på att lägga in digitala assistenter för att få en interaktiv tvilling. Det kan vara ett stöd för utredare och forensiker som kan prata med brottsplatsen”, berättar Lena Klasén.

”Alla brott digitala”

I en forensisk undersökning använder man vetenskapliga metoder för att behandla spår och omvandla dem till bevis som kan avgöra vem som har gjort vad. I dag har nästan alla brott en digital komponent, menar Klasén.

I digital forensik är bevisen digitala. De kan vara sms, filmer eller annan information i mobiler och datorer, eller färdskrivaren i en bil.

ANNONS

”Med digital forensik kan man exempelvis ta reda på om en film spelats in med en viss kamera, eller hur samtalstrafiken har gått till i droghandel mellan två personer”, säger Lena Klasén.

ANNONS

Senaste nytt

Behöver mer AI

För henne är ett prioriterat område mer AI inom polisarbetet.

”Polismyndigheten behöver snabba på införandet av AI, eftersom AI utvecklas snabbt och de kriminella också snabbt fångar upp ny teknik”, slår hon fast.

Ett problem när man arbetar med metoder för att upptäcka penningtvätt är att varken banker eller myndigheter i dag får dela relevanta data. Lösningen är att simulera händelser.

Det kan vara en algoritm som identifierar ett mönster i data som tyder på penningtvätt, som man tränar på riktiga data. Sedan gör man en AI-modell där kriminella mönster uppträder likadant som med riktiga data.

”Du delar inte skarpa data utan pseudoinformation om dina data som andra kan använda. På så sätt går det att dela data på ett bra och säkert sätt”, säger Lena Klasén.

”Behövs en kraftsamling”

I dag finns en masterutbildning i cybersäkerhet, med digital forensik, på Linköpings universitet och liknande utbildningar på KTH och högskolan i Halmstad.

ANNONS

Ett annat mål är att etablera ett kompetenscentrum för polisen som liknar det försvaret har i FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

”Det behövs en kraftsamling för att öka kompetensen i Sverige. Digital forensik är lite vilda västern. Det kommer nya metoder hela tiden och de går att skala upp för att snabbt begå fler brott”, säger Lena Klasén.

”Vi behöver förstå att digitala brott är ett allvarligt hot och ta ett samlat grepp om forskningen”.

Kvinnorna tar över – när männen drar. Dagens PS

Kriminella tar över i svenskt näringsliv – riskerar bli som Italien. Dagens PS

Polisen utbildas i ekonomi för att komma åt kriminellas pengar. Realtid

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS