Endast två kärnkraftverk byggs just nu i Europa. Finansiering och kompetens är oklar framöver. Nu ifrågasätts Europas kärnkraftssatsning.
Pengar och kompetens bromsar kärnkraften
Mest läst i kategorin
Tjernobyl 1986 satte stopp för de många kärnkraftsprojekt som var på gång i östra Europa.
När sedan Sovjet föll och kommunistregimerna rämmade fanns knappt ens planerna kvar på ritbordet.
Nu är kärnkraften tillbaka på bred front. I vart fall på nyss nämnda ritbord.
I västra Europa vill länder uppgradera eller ersätta gamla reaktorer. I öst vill nationerna bygga nya kärnkraftverk.
Minst ett dussin nya
Från Tjeckien till Rumänien finns i dag planer för minst ett dussin nya kärnkraftverk, sammanlagt med en prislapp på 130 miljarder euro, enligt de senaste prognoserna Bloomberg nu presenterar.
“Finansiering är den överlägset viktigaste frågan”, säger Jan Horst Keppler, ekonom från kärnenergibyrån.
“Det är kärnan i beslutet”.
Lånad tid
Den kärnkraft som finns i östra Europa går på lånad tid och dess regeringar har utnyttjat det politiska stödet för nya anläggningar när EU klassar kärnkraft som ren energi och – inte minst viktigt – en ersättare för rysk gas.
Problemet är att länderna inte har det tekniska knowhow som behövs, saknar finansiering och i dagsläget dessutom slåss med en lång rad andra kärnkraftsprojekt.
I västra Europa är bilden splittrad vad gäller kärnkraft. Belgien och Spanien ska fasa ut kärnkraft, men har skjutit på tidsramen efter Rysslands invasion av Ukraina.
Österrike har förkastat kärnkraft i en folkomröstning och Tyskland överger kärnkraften helt.
Fyller en tredjedel
Belgien, Frankrike, Finland och Sverige fortsätter att generera minst en tredjedel av sina energibehov från reaktorer.
I Sverige har man, förutom planer på nya kärnkraftverk, även inlett satsningen på det som kallas fjärde generationens kärnkraftsteknologi.
Den nyaste reaktorn i EU – Olkiluoto 3 i Finland – började producera el förra året. Frankrikes senaste tillskott kommer att börja producera el denna sommar då den kraftigt försenade Flamanville-3 EPR-reaktorn startar.
I Polen ska kärnkraft ersätta smutsigt kol men regeringen har hamnat i ett dödläge kring finansieringen. Westinghouses reaktorer kommer med en prislapp motsvarande 317 miljarder kronor – 3,9 procent av Polens BNP och mer än försvarsutgifterna.
För sent och för dyrt
Andra länder i östra Europa väntar med investeringsbeslut. De avvaktar i väntan på EU:s budgetcykel för åren 2028-2034, ett beslut som tros komma i juni 2025.
Europeiska kärnkraftsprojekt är också historiskt ökända för förseningar och spräckta kostnadsramar.
I Slovakien, det senaste exemplet, försenades en ny reaktor vid Mochovce tio år och kostnaderna blev dubbla mot beräknade 2 miljarder euro.
För närvarande är de enda nya kärnkraftverken som byggs inom EU som byggs ett i Slovakien och ett i södra Ungern, där Ryssland finansierar byggandet av kärnkraftverket Paks II, byggt av Rosatom som är världens dominerande leverantör av kärnbränsle.
Ryssland satsar stort på ett exportera kärnkraft. Alldeles nyss kom beskedet att Indien köper sex kärnkraftverk av Ryssland.
Svartlistat
Men Rosatom är på svarta listan på grund av Rysslands krigföring i Ukraina och i Slovakien har man problem både med leveranskedjor och med en brist på experter och entreprenörer.
Nu är det ett Moment 22-läge när det gäller att starta och fullfölja europeiska kärnkraftsprojekt, menar Branislav Strycek, vd för Slovakiens största bolag inom sektorn.
“Även om du kan börja bygga, trampar du bara vatten”, konstaterar Strycek prosaiskt.
Läs mer:
Kärnkraft kassako för Ryssland – senaste kunden Indien. Dagens PS
Ny svensk storsatsning på kärnkraft. Dagens PS
Kina och Ryssland vill ha kärnkraftverk på månen. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.