Kärnkraften är på tapeten igen. Sverige är bara ett land av många som satsar stort på den omdiskuterade energikällan. Berättelsen om Frankrikes nya storskaliga kärnkraftverk kan ge en inblick i vad som väntar i Sverige.
Ny motgång för fransk kärnkraft – vad väntar i Sverige?
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 17 sep. 2024Publicerad: 17 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Regeringen har höga ambitioner när det kommer till utbyggnaden av den svenska kärnkraften. Frågan fick kraftig medvind i samband med den europeiska energikrisen som drabbade även den svenska elmarknaden 2022.
Nu har regeringen sagt att målet är att färdigställa ny storskalig kärnkraft i Sverige. Och fort ska det gå.
“Kärnkraftsprogrammet är heltäckande och syftar till att lösa ut de knutar som kan finnas samt kratta manegen för nya kärnkraftverk. Målnivån är ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer senast 2035”, säger näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD).
Fransk kärnkraft en varning
Tio år låter kanske som en lång tidsram, även för ett så pass stort projekt. Det tyckte tydligen fransmännen också när man 2007 inledde konstruktionen av det nya kärnkraftverket Flamanville 3 som skulle stå färdigt tio år senare.
Förra veckan, sju år försenat, startade man driften. Men problemen för det nya kärnkraftverket är inte förbi. När man väl startade det nya kärnkraftverket tog det mindre än ett dygn innan det slog av igen, rapporterar Reuters.
“Det är omöjligt att säga om det är allvarligt eller inte. Jag lutar mot att det är godartade problem, det är vanligt i industriella startgropar. Vi får se under de kommande dagarna” sa en fransk expert till Reuters.
Det statligt ägda energibolaget EDF äger kraftverket, som kommer att vara det största kärnkraftverket i Frankrike.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Finskt skräckexempel
De 10 åren som regeringen pratar om låter inte lika långa om man kikar på jämförbara satsningar i till exempel Finland och Storbritannien.
Det finska kärnkraftverket OL3, som i dag är Europas största, är förvisso i bruk i dag och producerar drygt 30 procent av Finlands elektricitet. Men vägen dit var kantad av svåra förseningar. Konstruktionen började 2005 och skulle vara klar 2010. Därefter följde en 14 år lång försening.
För brittiska Hinkley Point ser det inte mycket bättre ut. Kärnkraftverket skulle vara klart för produktion till 2027, men redan i dag är det försenat till 2030.
Svensk kärnkraft på drygt 10 år
När regeringen sätter upp målen för den svenska kärnkraften så måste vi fråga oss varför det skulle sluta på något annat sätt här. Om Frankrike, Finland och Storbritannien har mött långa förseningar så kanske vi borde räkna med liknande utmaningar här?
För industrier som behöver mer energi om 10 år kan det vara en god idé att utgå ifrån att vi inte har något färdigt nytt kärnkraftverk tills dess.
Därmed är det inte sagt att kärnkraften är en dålig idé. Bara att det är en idé som ser ut att ta längre tid än vad regeringen planerar – om man ser hur det gått för omvärlden. Varför skulle vi vara ett undantag?
Förseningen av stora svenska infrastrukturprojekt känns mer som regel än undantag. Nya Karolinska, Förbifart Stockholm och Slussen är tre namnkunniga projekt som vittnar om att det ofta tar längre tid än utlovat – även för oss.
ANNONS
Det är osannolikt att regeringen kan leva upp till tidsplanen. Men när vi har facit i handen kan vi nog utgå ifrån att ministrarna heter något annat – i riksdagen är 10 år trots allt en lång tid.
Läs även: Tyskland klarar sig strålande utan kärnkraft. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
