Massivt svart hål förvånar forskare

Ett supermassivt svart hål från universums barndom har upptäckts i galaxen GN-z11 med hjälp av James Webb-teleskopet, det rapporterar Sveriges Radio.

Det är svårt att förstå hur ett så stort svart hål har kunnat bildas så tidigt i universums historia, varför forskare är förbryllade.

Första generationens galaxer

Galaxen GN-z11 existerade 400 miljoner år efter Big Bang, när universums ålder bara var 3 procent av sin nuvarande ålder, det skriver den europeiska rymdstyrelsen ESA.

Galaxen tillhör universums första generation av galaxer och upptäckten av den ger ny kunskap om universum.

På bilden ser GN-z11:s stjärnor röda ut eftersom universums expansion sträcker ljuset från dem till röda våglängder, men de är egentligen unga, blå stjärnor.

Överraskande stort

Upptäckten av det massiva svarta hålet i GN-z11 kan få stor betydelse för förståelsen av hur svarta hål skapas, det menar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.

“Det här svarta hålet är överraskade stort, det är lite svårt att förstå hur ett sånt stort svart hål kan ha bildats så tidigt i universums historia”, säger han till Sveriges Radio.

“Det är det som gör det så spännande eftersom det kommer sätta press på de modeller som finns och eventuellt visa på att det är nånting som saknas i vår förståelse av hur de här svarta hålen blev till”, fortsätter han i Sveriges Radio.

Det svarta hålet är liksom sin värdgalax från 400 miljoner år efter Big Bang, vilket är för över 13 miljarder år sedan, det skriver University of Cambridge.

Astronomer tror att de supermassiva svarta hål som finns i mitten av galaxer har växt till sin nuvarande storlek under flera miljarder år, men det nyupptäckta svarta hålets storlek tyder på att de kan bildas på andra sätt.

Eventuellt kan de bildas stora från början, eller så kan de sluka materia i en takt som är fem gånger högre än forskare trott är möjligt.

Läs mer: Genombrott i sökandet efter liv i rymden Dagens PS