Lågt intresse för snabbladdare – nobbar miljoner

Det är det dåligt utbyggda laddnätverket som håller tillbaka försäljningen av elbilar.

”Det är olyckligt eftersom hela landet måste elektrifieras och snabbladdarna fyller en vik­tig funktion för att kunna resa med elbil och för att fler ska köpa elbil”, säger Göran Fre­driksson, kommunikations­ansvarig på konsumentorga­nisationen Elbil Sverige till Di.

Trots att utbyggnaden har skett snabbt under de senaste två åren – en fördubbling till 13 000 publika laddplatser jäm­fört med början av 2019 – så är de ojämnt fördelade över landet.

Dystert läge i norr

Sämst ser det ut i norra Sverige.

Staten har delat ut statligt stöd till utbyggnaden av publika laddstationer där målet är att det ska finnas till­gång till snabbladdning minst var tionde mil längs det prio­riterade vägnätet.

Enligt Trafikverket är det en viktig del för Sverige att må klimatmålen.

Snittpriset per station är 1,3 miljoner kronor och trots att staten betalar alla kostnader så är det 18 platser som har blivit utan ansökningar hittills i år. En tröskel kan vara att bidragstagaren måste åta sig att driva laddstationen i fem år.

Kan bli förlustaffär

RobertGranström, ordförande för biltestföretagens samverkans­organisation Swedish Proving Ground Association, SPGA, kallar publika snabbladdare för “en svår affär”.

“Enbart effektabon­nemanget för en 150 kW­ lad­dare kostar runt 100 000 kro­nor per år och till det kommer underhåll och support. Om det då inte är stort kundunderlag är det en garanterad förlustaffär”, säger han.

Även biltestbranschen vill se fler publika laddare för att kunna testa elbilarna i verkliga förhållanden. RobertGranström ifrågasätter vem som ska stå för kostnaderna för nätverken.

“Det riktigt stora problemet är nog en övertro på att mark­naden kommer att lösa proble­met. Hade det varit lönsamt hade laddarna stått där redan”, säger han.

Läs mer: Londons experiment – laddstolpar dolda i trottoaren