KTH Live-In Lab: Spetsforskning för hållbara fastigheter

En förutsättning för att möta samhällets klimat- och energimål är smarta, hållbara byggnader och det råder inte brist på innovativa idéer, men i samhällsbyggnadssektorn finns en inbyggd tröghet som behöver övervinnas.

“Generellt har bygg- och fastighetsbranschen släpat efter i utvecklingen. Det tar lång tid från idé till handling och samarbetet med forskning och akademi har varit underutvecklat, säger Mikael Dimadis, projektledare hos Einar Mattsson och ansvarig för att koordinera koncernens utvecklingsprojekt gentemot KTH Live-In Lab, i ett pressmeddelande.

Han berättar att insikten om bristen fanns både hos dem på Einar Mattsson och hos tongivande forskare på KTH, samt att resonemangen tog fart på allvar när Einar Mattsson fick möjligheten att bygga studentbostäder på Campus.

Blev en fullskalig testmiljö

“I processen förverkligades idén att med studentbostäderna som grund bygga en fullskalig testmiljö för utveckling och innovation av lösningar för framtidens resurseffektiva och hållbara byggnader. Resultatet blev KTH Live-In Lab efter en donation av Einar Mattsson som möjliggjorde bidrag från Vinnova”, säger Mikael Dimadis i pressmeddelandet.

Primärt utgår traditionella “living labs” från användarna, men KTH Live-In Lab fokuserar i lika stor utsträckning på dem som designar och utvecklar framtidens lösningar och byggnader, det vill säga företag, forskare, innovatörer och organisationer.

Vill accelerera innovationstakten

“Syftet med KTH Live-In Lab är att förkorta ledtiderna från forskningsresultat till introduktion på marknaden, att accelerera innovationstakten helt enkelt. Genom att testa produkter i en verklig miljö med verkliga användare kan företagen och forskarna få svar på hur produktidéer fungerar och kan utvecklas”, säger Mikael Dimadis i pressmeddelandet.

På tre “testbäddar” erbjuder KTH Live-In Lab en komplett fysisk infrastruktur med plats för flera forskningsprojekt samtidigt. Studenterna bor i tre hus som är byggda av och ägs av Einar Mattsson. Testbädd EM har sammanlagt 305 studentlägenheter.

Mängder av sensorer

I ett av husen finns Testbädd KTH där en flexibel bostadsyta på 120 kvadratmeter enkelt kan byggas om och utrustas för olika forskningsändamål. i en fjärde byggnad finns Testbädd AH som ägs av Akademiska Hus.

Mikael Dimadis förklarar att det i byggnaderna finns massor av sensorer som i realtid genererar data. De mäter flera parametrar som är relaterade till fastigheternas drift och till de boendes inomhuskomfort. Nu är digitala tvillingar speglar testbäddarna och möjliggör simuleringar under utveckling.

Datan som sensorerna genererar lagras på en gemensam databas och tanken med det öppna systemet är att tillgängliggöra all data för forskare, KTH-studenter, lärare och samarbetspartners så att de kan analysera och arbeta med datan.

Intresserad av samhällsbyggnad och teknik? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Europas mest hållbara stadsdel skapas i Gävle