Höghastighetståg riskerar bli "ny Göta kanal"

I en intervju med Svenska Dagbladet ifrågasätter Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid statliga Väg- och trafikforskningsinstitutet VTI, att regeringen vill avsätta 85 procent av investeringarna för infrastruktur till järnvägen.

“Måste angripa utsläppens källa” 

Hon har granskat infrastrukturplanen för tankesmedjan Timbros räkning. Det är bara 10 procent av resorna som är med tåg, i övrigt är nästan allt resande med bil. Trots det är det järnvägen som prioriteras.

“Det är ett politiskt beslut hur mycket pengar de vill föra till järnvägen. Men politikerna borde kunna svara på varför det ska gå så mycket till järnvägen och vad de uppnår med den här satsningen”, säger hon.

Enligt Trafikverkets underlag så påverkas inte bilresorna av satsningarna på tågen. Satsningen på tåg framhålls som en miljöinvestering, men det håller inte professor Maria Börjesson med om.

“Det allra bästa är att ge sig på själva utsläppen. Bränslepriserna måste öka med högre bensin- och dieselskatt. Ska vi påverka utsläppen måste vi angripa utsläppens källa”, säger hon till SvD.

“Risk för ny Göta kanal”

Hon menar att två av de starkaste argumenten för tågen kommer att försvinna med tid när fordonsflottan blir elektrifierad och på sikt självkörande.

“Vi måste tänka på hur det kan vara om 60 till 100 år. Då kommer det att vara väsentligt billigare och enklare att åka bil eftersom man kan sitta där i bilen och göra annat under tiden. Det leder i sin tur till att det blir mer bilresande och ännu svårare för tåg att konkurrera.”

“Det finns risk för att vi bygger en ny Göta kanal”, säger hon.

Referensen från höghastighetståg till Göta kanal handlar om att storsatsningen i början av 1800-talet var tänkt att bli banbrytande för transporterna i Sverige – men när den kunde börja användas 1832 klar hade den nya teknologin med järnväg redan ersatt behovet. Nu är det alltså järnvägen som riskerar att bli omodern.

Läs även: Notan för snabbtåg skyhög – oavsett