Vad är det som orsakar sommarens extrema värme?

Extrema värmetoppar

Den globala genomsnittstemperaturen stiger, och på vissa platser når den extrema toppar.

På plats i Turpansänkan i Xinjang uppmättes den 16 juli 52,2 grader Celcius. Samma dag nådde temperaturen i Death Valley i USA 53,9 grader Celsius.

Temperaturerna har även varit farligt höga på platser där hundratals miljoner människor bor och det är mycket mer oroande än isolerade temperaturtoppar i öknar.

Den 6 juli uppmättes den högsta temperatur som någonsin uppmätts i Kinas huvudstad Peking och myndigheterna gav sin andra röda varning för värme på två veckor.

Den 19 juli hade temperaturen i Pheonix, Arizona, USA, överstigit 43 grader Celsius för den 19:e dagen i rad. I Italien och flera andra länder i den delen av Europa är hettan också överväldigande.

Växthusgaser i atmosfären

Kan det här bero på en ansamling av växthusgaser i atmosfären?

När det finns mer växthusgaser i atmosfären fångas mer av solens värme nära jordens yta och absorberas av havet.

I maj uppmättes halten av koldioxid i atmosfären till 424 ppm, det är den högsta nivån den varit på på mer än 3 miljoner år. Mätningen gjordes vid bergstoppen Mauna Loa på Hawaii.

Två andra långlivade växthusgaser är metan och dikväveoxid, även de har nått nivåer som är högre än månniskor någonsin har upplevt.

Naturliga variationer i klimatet

Nu är världen i genomsnitt 1,2 grader varmare än den var innan människan började sprida ut växthusgaser i atmosfären.

Det finns också naturliga variationer i klimatet, en av de mest kända är El Niño Southern Oscillation, Enso, som också bidrar till årets ökande värme.

El Niño är ett havsfenomen som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla havet med mellan två till sju års mellanrum.

De två fenomenen är kopplade till varandra och kallas gemensamt för Enso.

Kommer nu vart femte år

Enso gör att vinden, och strömmar i det tropiska Stilla havet, ibland suger upp mer värme och ibland släpper ut mer värme. I juni började en El Niño-fas, då mer värme frigörs.

Enligt James Hansen, klimatforskare vid Columbia University, har den sortens sommar som mellan 1950- och 1980-talen skulle ha kommit en gång per århundrade, nu blivit något som kommer vart femte år. 

Kan den här sommarens extrema temperaturer förklaras med förtjockningen av atmosfären och ett utflöde av värme från Stilla havet och de slumpmässiga effekterna av klimatvariationer?

Stegvis förändring

James Hansen tror att det finns fler förklaringar. Han hävdar att den hastighet med vilken världen värms upp sedan 2010-talet verkar ha gått igenom en stegvis förändring.

Han har dock ännu inte övertygat sina kollegor, men sommarens rekordtemperaturer i Nordatlanten kan hjälpa till att ändra på det.

“Jag skulle inte bli förvånad om vi ser artiklar dyka upp under de närmaste åren, som säger att (den atlantiska anomalin är) mer än bara ytterligare en extrem,” säger Myles Allen, klimatmodellerare vid Oxford University, till The Economist.

Vulkanutbrott i Stilla havet

Det finns flera saker som kan skynda på uppvärmningen, en är förändringen av stratosfären som undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apais utbrott orsakade i januari 2022.

Vulkanutbrottet i Stilla havet var det största största som inträffat på jorden sedan 1991. Utbrottet pumpade ut en massa vattenånga, som är en kraftfull växthusgas.

Utbrottet tros ha ökat mängden vattenånga i stratosfären med 13 procent. Hunga spelar en roll för uppvrämningen men dess roll håller på att avta.

Smältande isar

När istider tar slut ökar metannivåerna i atmosfären och vissa forskare menar att den senaste tidens ökning av metannivåer visar att någonting liknande är på gång.

Metannivåerna ökade under hela 1900-talet men planade ut i början av 2000-taler, nu ökar de dock igen, snabbare än någonsin.

Minskade svavelutsläpp

En annan trolig orsak kan vara minskade svavelutsläpp. Förbränning av kol och eldningsolja producerar svaveloxid som i atmosfären bildar sulfatpartiklar som ger luftföroreningat som varje år orsakar hundratusentals dödsfall.

I den lägre atmosfären reflekterar dock sulfatpartiklar solljus och det kan bidra till att skapa moln som reflekterar bort mer sol. De minskade utsläppen gör att den här klimatkylande bieffekten har minskat.

Om 2023 inte är en avvikelse och världen verkligen går mot en accelererad uppvärmning bör minskningar av utsläppen av växthusgaser kunna bromsa den inom några årtionden, skriver The Economist.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi, samhällsbyggnad och teknik? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Värmeböljan i Europa når rekordtemperaturer Dagens PS