Utsläpp minskas med justerad statistik

Nya rön om klimatet kommer löpande och de senaste veckorna har flera länder, däribland Malaysia och Nigeria, uppdaterat sina Nationally Determined Contributions, NCDS, eller nationella klimatplaner, i enlighet med Parisavtalet.

I Klimatplanen fastställer varje land hur stora utsläppsminskningar man planerar de kommande åren. Enligt Parisavtalet ska ambitionerna i de nationella klimatplanerna öka var femte år.

Deadline flyttades fram

Meningen var att deadline för de första uppdateringarna skulle vara vid UN Climate Change Conference, COP26, som skulle ha hållits 2020 men som på grund av covid-19-pandemin har  försenats och nu hålls mellan den 31 oktober och den 12 november 2021. De uppdaterade klimatplanerna ska alltså lämnas in nu, ett år senare.

Hittills har 58 procent av de 191 länder som skrivit under Parisavtalet lämnat in nya nationella klimatplaner, NDCS, det skriver The Economist.

Många lovar netto-noll-utsläpp

Olika länders klimatmål ser olika ut, cirka två tredjedelar av länderna lovar nu att de ska nå netto-noll-utsläpp till någon gång vid mitten av århundradet. Det kan vara svårt att få grepp om olika länders ambitiösa klimatmål på grund av olika definitioner och riktmärken.

För att göra det mer överskådligt har The Economist strukturerat data från researchgruppen Climate Action Tracker.

Utsläppen tillåts växa

Världens 20 största förorenare som står för en femtedel av världens utsläpp har klimatmål som tillåter deras utsläpp att växa under de närmaste tio åren. Det berättigas med att västvärlden har tillåtits att spotta ut växthusgaser och bli rika och att de därför också har rätt att göra så, skriver The Economist.

Ett populärt sätt att dölja klena klimatmål är att justera statistiken. Kina är världens största utsläppare av växthusgaser, landet släpper ut ungefär en fjärdedel av världens alla utsläpp.

Hur en minskning blir en ökning

Kina säger exempelvis att koldioxidnivåerna i landets BNP-enheter ska minskas med 65 procent, jämfört med nivåerna 2005. Men när ekonomier växer och blir mer energieffektiva behövs mindre fossila bränslen för varje BNP-enhet, varför koldioxidutsläppsnivåerna per BNP-enhet sjunker trots att utsläppen ökar.

På det här sättet tillåter Kinas mål landet att släppa ut mer växthusgaser vid slutet av årtiondet än det gör i dag.

Jämför äpplen med päron

Ett annat sorts klimatmål handlar om att lova minskade utsläpp jämfört med “business as usual”-scenariot. Pakistan lovar att minska sina utsläpp med 20 procent till 2030, jämfört med om inga klimathänsyn alls tas. Målet innebär därför att landets utsläpp kan tredubblas till 2030.

EU:s mål på sänkta utsläpp med 55 procent till 2030 är mer ambitiöst än Amerikas på 52 procent, men EU:s mål baseras på nivåerna år 1990 och utsläppsnivåerna har redan sjunkit långt från den nivån. Amerikas mål baseras på nivåerna från 2005 och utsläppen har minskat mindre sedan dess.

Varken i den rika världen eller i den fattiga världen görs det tillräckligt för att bekämpa klimatförändringarna, skriver The Economist.

Läs mer: Ny klimatrapport släpps – stark varning från forskare