Så kallade superbussar, eller BRT (Bus rapid transit), har skapat ett politiskt storbråk i Örebro. En folkomröstning för att stoppa projektet underkändes under onsdagen av kommunen. “Korruption”, säger en rasande Markus Allard, partiledare för Örebropartiet.
Storbråk om superbussar i Örebro: "Korruption"
Mest läst i kategorin
De nya superbussarna kommer enligt planen ha egna körfält på vissa ställen, färre hållplatser och högre turtäthet. Den första sträckan beräknas vara klar 2025 och planen är att allt ska vara klart 2029. Projektet finansieras av Örebro kommun och med statliga medel. Förespråkarna menar att det kommer att leda till en mer miljövänlig stadskärna och snabbare kollektivtrafik.
Men de finns också ett starkt motstånd. En grupp bestående av Liberalerna, Sverigedemokraterna, Örebropartiet och Trafikupproret har under sex månader samlat in namnunderskrifter för att få till en folkomröstning om BRT-projektet i Örebro.
En tredjedel av namnunderskrifterna underkändes
Den 12 oktober lämnades 15 000 namnunderskrifter in i ett folkinitiativ, vilket enligt partierna var mer än tillräckligt för de 10 procent av de röstberättigade som behövdes för att få till en rådgivande folkomröstning enligt lagstiftningen för kommunala folkomröstningar.
Det var det inte alls – enligt kommunen. Under onsdagen skickade Örebro kommun ut ett pressmeddelande om att det inte blir någon folkomröstning om kollektivtrafiksystemet BRT. Runt en tredjedel av namnunderskrifterna underkändes av kommunens granskare, vilket gör att det saknas minst 900 underskrifter enligt pressmeddelandet.
“Kommunens granskning visar att det inte finns tillräckligt med underskrifter som uppfyller kommunallagens krav för att väcka frågan om folkomröstning i kommunfullmäktige. Det kan vi se redan nu, även fast granskningen ännu inte är helt färdigställd. Granskningen har varit grundlig och har hittills tagit cirka 450 arbetstimmar att genomföra”, säger kommundirektör Peter Larsson.
“Slöserigenier”
Beskedet om Örebros nya superbussar framkallade kraftiga protester från politikerna bakom folkinitiativet. Liberalernas Patrik Jämtvall säger till Nerikes Allehanda att han vill att rösterna ska räknas om.
Markus Allard, kommunalråd i Örebro och partiledare för Örebropartiet, är rasande och kallar det hela för “uppenbart fuffens”. Enligt Allard är det en stor skandal att en S-politiker som själv röstat för BRT varit med och räknat namnunderskrifterna för folkinitiativet som skulle stoppa projektet.
“Hade det här hänt i ett annat land, säg Ryssland, då hade vi alla skrikit att det är korruption att låta en politiker som röstat för och som har intresse i att BRT bevaras ska få räkna röster om huruvida BRT ska stoppas”, säger Markus Allard till Dagens PS.
“Samma slöserigenier som gett oss kulturkvarter och kromade äppelskrutt har kommit på att vi tydligen kan kompensera för Kinas utsläpp genom att gräva sönder hela Örebro för att införa så kallade “superbussar”. Satsningen är dyr och onödig. Den kommer inte ge önskad effekt, dessutom har man kört över örebroarna då den här typen av mångmiljardinvestering behöver behandlas i en folkomröstning.”
De styrande i kommunen ser i stället fram emot att kunna gå vidare med projektet.
“Det vanliga är ju inte att man folkomröstar om frågor som redan är beslutade. Jag tycker det är skönt att vi kan fortsätta med det vi håller på med, säger Ullis Sandberg, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för stadsbyggnadsfrågor till Nerikes Allehanda.
Läs mer: Städers omställning från biogas till el påverkas av media
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Senaste nytt
Internet of Things – för en mer uppkopplad verksamhet!
Ta reda på mer om utvecklingen, framtidens möjligheter och lösningar med hjälp av Internet of Things.
Ge årets julgåva till forskningen – så får du vårt hjärta
Ge årets julgåva till Hjärt-Lungfonden, så får du vårt hjärta i form av ett elegant diplom, ett digitalt julkort och en e-postsignatur.