Rik elit med stora pooler + välskötta gräsmattor = vattenbrist för fattiga. Slutresultatet kan bli akut brist på vatten i kranarna, hävdar forskare.
Rika fyller poolen – därför vattenbrist
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 19 apr. 2023Publicerad: 19 apr. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Forskare, där några kommer från Uppsala universitet, har utgått från Kapstaden och en svår torka 2018 i en ny modell som simulerar den ojämna vattenförbrukningen före, under och efter en svår torka, skriver forskning.se.
I Kapstaden 2018 utvecklades torkan till en aldrig tidigare skådad vattenkris, där invånarna beordrades vara extremt sparsamma med vattnet och faran var att kranvattnet helt skulle ta slut.
Forskarnas nya modell analyserar hur olika samhällsklasser förbrukar vatten.
De konstaterar att stadseliter överkonsumerar vatten för egna fritidsaktiviteter, till exempel för att fylla pooler, vattna trädgårdar eller tvätta egna bilar.
Rikaste tar hälften
Hushåll i de två rikaste kategorierna utgör mindre än 14 procent av Kapstadens befolkning, men använder lite mer än hälften av stadens totala vattenförbrukning.
De två kategorier med lägst inkomster står för 62 procent av stadens befolkning, men förbrukar bara 27 procent av Kapstadens vatten.
Forskarna slår fast att ojämlikhet mellan människor är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller befolkningstillväxt.
ANNONS
Senaste nytt
”Förändra privilegier”
ANNONS
“Vår studie visar att det enda sättet att bevara tillgängliga vattenresurser är att förändra privilegierade livsstilar, begränsa mängden vatten som används i rekreationssyfte samt fördela inkomster och vattenresurser jämnare”, säger Elisa Savelli vid Uppsala universitet.
Invånare med låg inkomst är betydligt mer sårbara vid torka och vattenkriser än eliten, som både har råd med prisökningar och kan få tillgång till och utveckla alternativa vattenkällor, konstaterar forskarna.
Global sanning om vattenbrist
Det här gäller inte bara Kapstaden. Studien belyser liknande problem i ytterligare 80 städer i världen, bland annat London, Miami, Barcelona, Beijing, Tokyo, Melbourne, Istanbul, Kairo, Moskva, Bangalore, Chennai, Jakarta, Sydney, Maputo, Harare, São Paulo, Mexico City och Rom.
“Även om vår studie bygger på Kapstadens socioekonomiska och hydrologiska förhållanden kan modellens beräkningar för vattendynamik i städer enkelt anpassas till andra städer som kännetecknas av socioekonomisk ojämlikhet och där hushåll har tillgång till både offentliga och privata vattenkällor”, säger Elisa Savelli.
”Räcker inte”
Forskarna beskriver hur pågående insatser för att hantera vattenförsörjningen i städer med knapp vattentillgång för det mesta är inriktade på tekniska lösningar, till exempel att utveckla en mer effektiv vatteninfrastruktur.
Det räcker inte konstaterar forskarna, som istället vill se en mer proaktiv strategi som tar itu med ojämlikhet och minskar elitens ohållbara vattenförbrukning.
Det skulle kunna hantera framtida vattenkriser mer effektivt, enligt forskarna.
ANNONS
Läs även: Vatten – företagens nya miljardsatsning
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
