USA får nu lagar som begränsar möjligheten att styra mot miljömässiga förbättringar och i Europa kommer en politisk motreaktion mot de gröna satsningarna.
Politisk motreaktion mot klimatsatsningar
Mest läst i kategorin
Att satsa på miljömässiga och sociala faktorer som underlag för offentliga satsningar har varit populärt ett antal år.
Nu kommer motreaktionen. I USA har lagar som begränsningar möjligheten till miljöprioriteringar svept fram den senaste tiden.
Hindras i lag
I Florida undertecknade guvernören Ron DeSantis i maj ett lagförslag som hindrar statliga och lokala tjänstemän att investera i ESG-mål, det vill säga social och miljömässig hållbarhet.
Samtidigt förbjöds kommuner att sälja obligationer med samma inriktning.
”Vi vill inte att de ska engagera sig i dessa ideologiska glädjeturer,” sade DeSantis då.
Senaste nytt
Presidentval avgör
Nu ser analytiker framför sig hur nästa års amerikanska presidentval ska bli ett vägval i om den politiska motreaktionen mot ESG ska bli djup och bestående eller man ska återvända till att satsa grönt.
Samtidigt ser Europa en motreaktion mot gröna satsningar när företag och medborgare nås av kostnaderna för klimatomställningen, skriver CNBC.
Extrem hetta
Reaktionerna mot klimatpolitiken kommer i en tid av rekordstor extrem hetta över hela världen, med juli som är redo att bli den varmaste månaden i mänsklighetens historia.
“Den globala uppvärmningens era har tagit slut; den globala kokningens era har anlänt,” som FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte det.
I Storbritannien formerar sig motståndare till klimatåtgärder. Londons borgmästare Sadiq Khans strävan mot ultralåga utsläppszoner över hela staden har mött protester.
Bönder i protest
I Nederländerna har bönder protesterat mot mot stränga gränser för kväveutsläpp och i Polen lämnade regeringen nyligen in fyra klagomål mot EU:s klimatpolitik och
Frankrikes president Emmanuel Macron och Belgiens premiärminister Alexander De Croo har krävt en “regulatorisk paus” i Europas gröna lagstiftning och sagt att en period av “stabilitet” är nödvändig.
”För tillfället ser det ut som att gröna partier inte går fantastiskt bra. Jag tror att utmaningen kommer att vara för dem, som jag själv, som verkligen tror på den här agendan att omformulera frågan”, Nathalie Tocci, chef för italienska tankesmedjan Istituto Affari Internazionali, och tar USA:s president Joe Bidens landmärke Inflation Reduction Act som ett exempel.
”Aldrig överens om klimat”
IRA, som blev lag förra året, kommer att kanalisera miljarder dollar till program utformade för att påskynda landets övergång bort från fossila bränslen och bekämpa klimatnödsituationen.
“IRA kallas en IRA, det kallas inte en klimatakt eftersom det inte finns något sätt att få demokrater och republikaner att komma överens om något som kallas klimat,” påpekar Tocci.
EU drar inte ner
På EU-nivå väntas man för närvarande inte dra ner på klimatåtgärder.
En överväldigande majoritet av de europeiska medborgarna inser att klimatnödsituationen är ett allvarligt problem, och de flesta är överens om att en anpassning till de negativa effekterna av krisen kan ha positiva följder, resonerar man. “Det är värt att komma ihåg att EU redan har förbundit sig att minska koldioxid-utsläppen med 55 procent till år 2030 och uppnå klimatneutralitet till 2050,” säger Arthur Carabia hos Morningstar Sustainalytics till CNBC.
Läs även: “Grön seger” i EU efter hetsig klimatdebatt – Dagens PS
Läs även: Extremhettan kostar USA 1000 miljarder – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.