Ett katastrofalt år för klimatet blev det på många sätt 2022. Samtidigt är det viktigt att minnas att världen också gjorde några stora framsteg.
Lista: Framgångarna för klimatet 2022
Mest läst i kategorin
Man ska vara ärlig. Mycket i klimatpolitiken kom på skam förra året. Samtidigt var katastroferna och skadorna som det förändrade klimatet orsakar helt enorma. Men det finns uppmuntran att få. Bloomberg listar sex framsteg under 2022.
Offensiv klimatplan i USA
Biden-administrationen säkrade en demokratisk majoritet i kongressen i augusti, vilket ledde till att man kunde driva igenom Inflation Reduction Act. Där öronmärker man pengar till klimatinsatser för motsvarande 374 miljarder dollar, motsvarande nästan 4000 miljarder kronor. Satsningen innebär att miljardtals dollar kommer att gå till energiomställning i flera årtionden, skriver Bloomberg.
Senaste nytt
EU-skatt mot koldioxid
EU har börjat konkretisera sitt löfte om att minska utsläppen med 55 procent till år 2030. Man kom överens om Carbon Border Adjustment Mechanism, en utsläppsavgift på vissa importer som är avsedd att skydda Europas koldioxidintensiva industrier.
När den träder i kraft kommer fossiltunga importerade varor från länder utanför EU att kosta extra.
Samtidigt innebar EU:s översyn av sin marknad för utsläppsrätter att fler områden omfattas och att fler aktörer måste se över sina utsläpp, som annars blir kostsamma. Bland de nya sektorer som omfattas finns exempelvis väg- och sjötransporter.
Länder lovar att skydda mark
FN:s konferens om biologisk mångfald kunde leverera vissa hoppingivande resultat. Konferensen behandlade frågor om hur vi skyddar olika hotade arter. Den mynnade ut i beslut om att 195 länder åtar sig att skydda och återställa minst 30 procent av sin skyddsvärda mark. Det innebär bland annat att återställa våtmarker och skog, vilket också i sin tur påverkar utsläpp från naturområden.
Rika nationer också åtagit sig att ersätta fattigare så att de kan genomföra besluten. Uppskattningsvis rör det sig om 30 miljarder dollar per år till 2030.
Rika nationer ersätter förlust och skada när klimatet löper amok
COP 27 blev inte berömt för sina historiska åtaganden. Men rika länder gick åtminstone med på att ersätta fattigare för den skada som klimatförändringarna orsakat. Fattigare länder har under lång tid efterfrågat detta, ofta med argumentet att de rika länderna i mycket högre grad har stått för utsläppen. Det blev en överenskommelse i sista minuten om att skapa en förlust-och-skadefond.
En annan form av klimatfinansiering, Just Energy Transition Partnerships, började också användas mer 2022. Den ska hjälpa fattiga länder att ta sig ur sitt kolberoende. Stora projekt kommer nu att inledas i Sydafrika och Indonesien, bland annat.
Bort med destruktivt ledarskap
Att Inacio Lula da Silva vann över Jair Bolsonaro borgar för att det för klimatomställningen livsviktiga Amazonas har större möjligheter att bevaras. Den avskogning som på senare år gått ut på att snabbt bränna ner stora arealer skog kan möta motstånd.
Även USA och Kina har nått framgångar i sina klimatledarskap genom att utveckla relationerna. Man ska nu samarbeta kring att minska utsläppen.
Metanets betydelse för klimatet togs på allvar
Världen har varit långsam med att förstå farorna med metan, en särskilt kraftfull växthusgas. Men ända sedan förra årets COP26 i Glasgow har nationer skrivit på ett globalt löfte om att minska dessa utsläpp, som kan komma från olje- och gaskällor, torv, soptippar och boskap.
Inför COP27 i Egypten anslöt sig nya länder. I USA blir det strängare reglering som kräver mer av bolag vars hantering läcker metan.
Läs också:
Historiskt FN-avtal för biologisk mångfald