Det kan tyckas som en pipdröm när kolkraftverken bolmar på, men tidsramen för energiomställning kan ha kapats med upp till tio år – tack vare krig och subventioner.
Krig och subventioner snabbar på energiomställning
Mia Jacobs
Uppdaterad: 14 feb. 2023Publicerad: 15 feb. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Rysslands anfallskrig mot Ukraina utlöste en energikris världen runt, och i panik införde myndigheter i Europa och Asien diverse åtgärder för att lindra effekterna.
Nedlagda kolgruvor öppnades igen för att hålla omoderna – och miljöfarliga – kolverk igång. Efterfrågan på LNG, flytande naturgas, sköt i höjden, och oljebolagen ökade på produktionen, skriver The Economist.
Subventionerad energianvändning
Många regeringar subventionerade också energianvändningen för att ge stöd till ekonomiskt pressade medborgare.
Den här uppmuntran till att använda fossila bränslen är enligt The Economist dock ett sekundärt tema i en mycket större sammanhang.
ANNONS
Senaste nytt
Snabbar på energiomställning
Genom att kol, olja och gas blir dyrare och tillgången knappare snabbas omställningen till förnybara energikällor på.
Regeringar runt om i världen höjer målen för förnybar energi, och sätter undan enorma summor för att nå målen.
Kol intressant till 2025
ANNONS
Internationella energirådet (IEA) tror att efterfrågan på kol blir fortsatt hög fram till 2025 enligt The Economist. Efter det börjar de förnybara källorna, vind- och solkraft, öka.
Samtidigt är världens produktionskapacitet för olja och gas i stort sett nådd. Även om energihungrande länder skrivit långa kontrakt för att importera LNG är det inte enorma mängder det rör sig om.
Oljebolagen gör enorma vinster
Just nu drar producenter av fossila bränslen in enorma vinstsummor, men investerar inte i nya projekt.
De höga priserna gör också att konsumenter, privata och företag, försöker minska användandet av fossila bränslen.
Kriget snabbar på energiomställning
Framför allt är det Europa som lyckats minska elanvändningen, med 6-8 procent under vintern enligt The Economist.
Tydligaste indikatorn är investeringarna som nu flödar in i nya projekt för energiomställning. Under 2022 ökade investeringarna i vind- och solkraft från 357 miljarder dollar (drygt 3 700 miljarder kronor) till 490 miljarder (drygt 5 700 miljarder kronor), för första gången mer än vad som investerades i olje- och gaskällor.
Enligt The Economist har energikrisen som följt på kriget i Ukraina snabbat på energiomställningen på med fem till tio år.
ANNONS
Läs även: Mindre energikris än befarat – Sverige sänker risknivå
Läs även: Putin kan inte längre energi-utpressa Europa
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Mia Jacobs
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.
Mia Jacobs
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
