På bara ett år har Kebnekaises sydtopp blivit mycket lägre, mätningar av andra svenska glaciärer visar att även de smälter.
Sverige krymper på höjden
Mest läst i kategorin
Kebnekajse har två toppar, en nordlig som är isfri och en sydlig, som är täckt av is. På grund av toppglaciären varierar sydtoppens höjd, det skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Lägre på sommaren
På vintern är Kebnekajses sydtopp högre och på sommaren är den lägre, därför görs den årliga mätningen i slutet av varje sommar.
Sydtoppens höjd uppmättes den 11 september till 2 093,2 meter, vilket är en minskning med 1,4 meter sedan september 2022.
Nordtoppen är 2096,8 meter hög och gick år 2019 om sydtoppen som Sveriges högsta punkt, det året smälte sydtoppen ned till 2095,6 meter.
De senaste två årtiondena har sydtoppen minskat i höjd med ungefär 0,4 meter per år. För närvaranden är tjockleken på sydtoppens is cirka 33 meter.
Andra glaciärer smälter också
“Mätningen av sydtoppen var inte lätt i år på grund av hårda vindar på toppen. Vi behövde utnyttja det enda väderfönster som fanns för att kunna genomföra mätningen innan ny snö tillkommer till sydtoppen”, säger Nina Kirchner i pressmeddelandet.
Hon är docent i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet.
Enligt forskare vid Tarfala forskningsstation visar mätningar av andra svenska glaciärer också på en negativ trend.
Internationellt mätprogram
Forskningsstationen deltar i ett internationellt program för långtidsmätningar av massbalans för så kallade referensglaciärer.
Referensglaciärerna har kontinuerliga mätserier som går tillbaka 30 år eller mer. Det finns ungefär 50 referensglaciärer och fyra av dem finns i Sverige.
Storglaciären, Rabots glaciär, Mårma och Riukojietna är de svenska referensglaciärerna och de övervalkas av Tarfala forskningsstation i regi av Stockholms universitet.
Mätningarna av de svenska referensglaciärerna visar att de smälter. Rabots glaciär har smält mest följd av Riukojietna, Mårma och Storglaciären.
Glaciärer kan svälta ihjäl
I är är glaciärernas avsmältning dubbelt så stor som genomsnittet för det senaste årtiondet. Dessutom har Rabots glaciär och Riukojietna förlorat det snötäcke som vanligtvis skyddar underliggande is mot avsmältning.
“Detta kan vara början på att en glaciär ‘svälter ihjäl’. Glaciärerna behöver nu ett år med positiv massbalans för att kompensera förlusten. Om ett sådant år uteblir är förlusten oåterkallelig”, säger Nina Kirchner i pressmeddelandet.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Studie: Ny prsak varför glaciärer smälter snabbare Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.