Kaxigt svenskt bolag vill snabbspola fusionskraft

Svenska Novatron Fusion hävdar att en ny form av reaktor med konkava väggar är ett bättre sätt att alstra fusionskraft än de nuvarande testade teknikerna, skriver Tidningen Näringslivet.

Men EU-finansierade Inno Energy har gått in med resurser och redan nästa år kommer man att börja forska i ämnet på KTH i Stockholm.

Kärnkraft genom fusion är samma process som pågår i stjärnor. Den processen skiljer sig från dagens kärnkraft, som bygger på kärnklyvning. Många stora projekt pågår redan i världen för att kunna nyttja fusionskraft.

Novatron Fusion hävdar nu att de redan 2024 kommer att veta om deras teoretiska modell fungerar i praktiken, skriver Svenska Dagbladet. Skulle svaret bli positivt säger man sig kunna bygga en fusionsreaktor redan före år 2040.

Det är en tidsram som ligger före målet både för kinesiska och amerikanska projekt och det som pågår med genom franska Iter-projektet.

Fusionskraft löser energiproblem

Får man fusionskraft att fungera bör tillgången till energi bli närmast oändlig.

Problemet har hittills handlat om att reaktionen bara kan äga rum om man tar fram en mycket het plasma. Eftersom temperaturen på den blir omkring 100 miljoner grader smälter alla tillgängliga material.

Hittills har lösningen varit att innesluta plasman i ett magnetfält i en så kallad Tokamak. Ett annat sätt har varit att hålla den på plats med hjälp av mycket stark laser.

Dessa tekniker har blivit testade och lett till att man lyckats producera energi en mycket kort stund. Anledningarna till att processen bara har kunnat hålla i gång kort är att det finns en inbyggd instabilitet i tokamaktekniken med magneter.

Novatron Fusion kan alltså ha den teoretiska modellen för ytterligare en möjlig teknik. Inno Energy menar att påståendet är sannolikt.

Men företaget möts också av skepsis. Bland annat menar Chalmersforskaren Pär Strand, som är knuten till Iter-projektet, att alla som sysslar med fusionskraft möter samma problem. Han säger att den magnetförsedda tokamaken i sig inte är grundproblemet för fusionsforskare i dag, utan andra frågor.

”Hur ser man till att maskinen kan generera tillräckligt med tritium för att driva processen, du måste ha material som tål neutronstrålningen som genereras i fusionsprocessen och du måste ha en struktur för att göra om energin till elektricitet med en nettovinst”, säger Pär Strand till Svenska Dagbladet.