1,5 biljoner dollar saknas – kan Asiens rikaste lösa klimatkrisen?

Nyckelroll i klimatdramat

Asien spelar en nyckelroll i klimatdramat. Regionen som står för över hälften av världens befolkning, är en av de största utsläpparna – men också en möjlig motor för omställning.

Här finns dessutom en växande koncentration av privat kapital.

I dag står länder i Asien- och Stillhavsområdet, framför allt Kina och Indien, för närmare 40 procent av världens miljardärer. Enligt Forbes miljardärlista 2025 finns 3 028 miljardärer globalt, varav 902 är baserade i Kina och 450 i Indien.

Den samlade förmögenheten har ökat med hisnande 141 procent det senaste decenniet.

Enligt skribenterna är nyckeln för att komma i fas med klimatmålen att frigöra detta kapital för investeringar i hållbarhet.

Läs mer: Världsrekord i miljardärer, men de gör en tabbe. Dagens PS.

Vill aktivera filantroper

Skribenterna pekar på att Asiens nya superrrika visar större vilja att bidra till samhällsnytta – men att kapitalet i dag används för fragmenterat och ineffektivt. För att få verklig effekt krävs nya strategier där privata pengar samverkar med offentliga och kommersiella medel.

De lyfter fram “blended finance” som en lösning: där privata donationer används för att ta de första riskerna i investeringar och därmed gör hållbarhetsprojekt attraktiva även för vanliga investerare.

Temasek Foundations arbete med småbrukare i Indonesien är ett bra exempel. Tillsammans med norska Abler Nordic och andra partners, driver man SOPRI-projektet, som bidrar med lån och stöd för hållbar återplantering av palmolja – samtidigt som avskogning förebyggs.

Modellen kombinerar offentligt, privat och filantropiskt kapital för att skapa klimatvänliga värdekedjor.

”Asien måste omedelbart ompröva sina finansieringsstrategier för att säkra viktiga sociala program och nå klimatmålen”, skriver Ace och Sahu.

Läs mer: Svenska storbanker i hållbarhetsbluff. Dagens PS

Minskat stöd och oklara regler

Utmaningarna som sätter käpparna i hjulet för att nå hållbarhetsmålen och eldar på klimatkrisen är dock många och tilltagande. USA och andra stora givare har minskat sitt bistånd till hållbarhetsinvesteringar, filantropin är splittrad och oklara regler gör det svårt att få in nytt kapital.

Många projekt i Asien är dessutom för små för att locka institutionella investerare.

Kort sagt: Det är en kombination av brist på pengar, förlorat statligt stöd, ineffektiv kapitalmobilisering och krångliga regelverk som försvårar investeringar i hållbarhet.

Klimatkrisen kräver ekosystem

Ace och Sahu varnar också för att det fortfarande saknas tillräckligt många stora initiativ, och att investerare behöver mer transparens kring hur pengarna faktiskt gör skillnad – både socialt och ekonomiskt.

”Asiens länder måste bygga ett fungerande ekosystem för sociala investeringar och samordna satsningarna bättre”, skriver de.

Den kommande internationella konferensen om utvecklingsfinansiering (FFD4) i Sevilla ses som en möjlighet för Asien att ta en ledarroll globalt.

Men då krävs både mer kapital och mod att förändra spelreglerna.

Läs mer: EU backar från hållbarhetskrav