Indiens soptippar stor klimatbov – läcker metan

CNN skriver om Bhalswa att det inte finns någon rimlig plan för hur sophanteringen i Delhi ska bli mer hållbar. Boende i närområdet runt tippen blir förgiftade både av luften och vattnet från den jättelika avskrädeshögen.

En av de boende, Narayan Choudhary, säger till CNN att det var en vacker plats när han först flyttade dit, men att det sedan blev ett ”helvete”. Han lider av kronisk astma och blir ibland så sjuk av luften från soporna att tillståndet blir livshotande. Ofta utbryter det bränder på soptippen och röken är giftig.

Men trots att de närboende har protesterat fortsätter lokala myndigheter att dirigera sopor till Bhalswa.

Helt utan sopsortering är inte tippen – fattiga människor som lever av det slängda brukar försöka hitta saker att sälja i kaoset. Men det är en hälsovådlig aktivitet. 

Förutom detta försök till återbruk sker nästan ingen sopsortering eller återvinning.

Metan läcker från högarna

Läckorna av metangas från de största indiska soptipparna är utgör en inte helt oansenlig del av landets samlade utsläpp av växthusgaser – 15 procent. Indiska deponier skapar mer metan än sophögar gör i andra länder, men ändå har Indien inte skrivit under det globala avtalet om att minska sina metanutsläpp.

Indiens premiärminister Narendra Modi har sagt att han vill ändra på tillståndet kring större sophögar, men inget tyder på att tillräckligt görs.

Över hela landet finns det mer än 3 100 deponier. Två av de tre som finns i Delhi överskred sin kapacitet för 18 år sedan.

”Om metanläckan från denna soptipp pågår i ett år skulle den ha samma klimatpåverkan som årliga utsläpp från 350 000 amerikanska bilar”, säger metanspårningsbolaget GhgSats vd Stephane Germain till CNN.

Förgiftar grundvatten

Förutom växthusgaser och hälsovådliga bränder är grundvattnet farligt att dricka inom en radie på en halv kilometer från soptippen. Det har också visat sig olämpligt att bada eller tvätta i.

”Vattnet vi får är förorenat, men vi måste ändå ta emot det och använda det för att tvätta redskap, bada och ibland också dricka”, säger Sonia Bibi, som bor i kvarteret runt deponin.

Delhis kommunala bolag använder drönare var tredje månad för att övervaka storleken på sophögarna. Man försöker också extrahera metan ur dem. Men det finns ingen riktig systematik i hanteringen, och ansträngningarna räcker inte så långt.

Vid en av de andra sophögarna har bolaget kunnat extrahera ungefär 7 procent av metanet. I Sverige extraheras ungefär hälften. 

I en rapport från 2019 rekommenderade den indiska regeringen sätt att förbättra landets hantering av fast avfall, inklusive att formalisera återvinningssektorn och installera fler kompostanläggningar i landet. Men även om vissa projekt fortsätter att utvecklas så är problemet inte löst.

Läs också:

Astronauter avslöjar växthusbovar – av misstag