Stor förtjänst på batteriåtervinning - de storsatsar

Kobolt, mangan, koppar och nickel är några av de relativt dyrbara metaller som du hittar i ett litiumjonbatteri. Särskilt kobolt är kontroversiellt. Det köper bolagen från aktörer i konfliktområden i Kongo, där metallen tas fram under farliga arbetsförhållanden.

Men alla metallerna är tillgängliga i begränsad mängd, och ska elektrifieringen av samhället fortsätta behövs det mer återvinning.

Marcus Martinsson, som leder Stena Recyclings batterisatsning, säger till tidningen Näringslivet att det här kommer att bli en betydande återvinningsgren – på sikt. Men redan 2023 öppnar anläggningen och kommer då kunna ta emot 15 000 ton uttjänta elbilsbatterier per år.

Elbil sällan fossilfri

För den som köper en elbil är miljön ofta ett viktigt argument. Men att tillverka bilen och att tillhandahålla elektriciteten till den när den drivs är inte någon helt fossilfri hantering. Sedan är det ett slöseri om nya metaller hela tiden ska tillföras.

Här har EU dock gått in med krav på förändring. Unionen kommer att lagstifta om att batterierna till minst 70 procent ska återvinnas. Vissa metaller ska man återvinna till 90 procent. Förutom Stena vill även Northvolt återvinna batterier, och planerar för en kapacitet på 125 000 ton batterier per år i framtiden.

Men det här är på sikt.

”I dag har de flesta batterier i elbilar inte nått slutet på sin livslängd ännu. Men i framtiden kan vi vara säkra på att vi behöver återvinna dem”, säger Daniel Brandell, professor i materialkemi vid Uppsala universitet till Dagens PS.

Han menar att EU:s regler just nu skapar starka incitament för fordonsindustrin att se över återvinningen. Dels ska bensin- och dieselmotorer i bilar bort till 2035, dels finns det alltså krav på återvinning för batteriindustrin. Många biltillverkare har börjat samarbeta tätare med batteritillverkare som för att förbättra möjligheten att återvinna.