De privata oljebolagen är ofta symboler för klimathotet. Men det är de statsägda oljejättarna som kommer att avgöra om vi genomför och klarar den stora omställningen.
De avgör om vi klarar klimathotet
Mest läst i kategorin
De statligt ägda och drivna oljejättarna kommer att avgöra hur vi klarar energiomställningen, konstaterar The Economist.
De vill och tänker pumpa mer olja i många år – samtidigt som inte heller de kan strunta helt i klimathotet.
På oljemarknaden är den privata sektorn mindre än många tror och världens statligt styrda oljegiganter de som verkligen är avgörande, enligt The Economist.
Nationella oljebolag producerar tre femtedelar av världens råolja och hälften av dess naturgas, vilket ska jämföras med en dryg tiondel för de stora internationella oljebolag vi oftast har fokus på.
De sitter dessutom på två tredjedelar av de reserver som återstår av upptäckt olja och gas globalt.
Oroande utveckling
Med utgångspunkt i klimathotet är det därför oroande att utvecklingen när det gäller utsläpp och klimatåtgärder är så dåliga för de nationellt ägda bolagen.
“Medan de stora privata företagens utsläpp av växthusgaser har stabiliserats eller nått sin topp kan samma sak bara sägas om två statliga företag, Brasiliens Petrobras och Colombias Ecopetrol”, skriver The Economist.
Enligt Wood Mackenzie använder de statliga jättarna på området mindre än 5 procent av sina investeringar till åtgärder relaterade till energiomställningen.
Motsvarande siffra för privata amerikanska och europeiska företag är 15 procent, enligt samma källa.
Samtidigt skiljer sig de statliga bolagen åt i hög grad, konstaterar Daniel Yergin, energiexpert på forskningsföretaget S&P Global.
Där finns misskötta företag som Venezuelas PDYSA till professionellt drivna företag som Aramco eller norska Equinor.
Här finns de värsta
Sammantaget finns många av de sämst skötta bolagen på området i Afrika, Asien och Latinamerika.
“De algeriska och venezuelanska företagen släpper ut tre till fyra gånger så mycket kol i oljeproduktionen som bättre styrda företag som Adnoc och Aramco gör”, konstaterar tidningen.
I den ”goda” änden finns företag som nu använder dagens situation till att förflytta sig från smutsig energi och försöker minska utsläppen av växthusgaser.
Den mest betydande gruppen är dock företag mellan dessa två motpoler, företag som kommer att fortsätta pumpa upp olja i decennier framåt och där enbart några kommer att försöka göra det mer rent och klimatrelaterat.
Brasilianska Petrobras räknar med att dess oljeproduktion från bolagets nyare fält leder till 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser per fat än det globala genomsnittet.
I stället för att satsa stort på förnybar energi satsar det brasilianska företaget på investeringar i helt elektriska produktionsanläggningar och fartyg.
Knyter löner till miljömål
Nyligen tog företaget ett så kallat grönt lån på 1,3 miljarder dollar där räntan sjunker om företaget minskar kolutsläppen och man har även knutit sina chefslöner till uppsatta utsläppsmål.
Sedan finns då Saudiarabien med Aramco, världens största oljebolag. S&P Globals energiexpert Daniel Yergin berömmer Aramcos ”stora, diversifierade” forsknings- och utvecklingsprogram där han menar att jätten tillämpar sin ingenjörsförmåga i världsklass och alla förmågor för att ta energiomställningen vidare.
Utöver Aramco investerar Saudiarabien 5 miljarder dollar i ett grönt väteprojekt i den kommande, futuristiska ökenstaden Neom – med målet att bli världens största exportör på området.
Läs även: Vätgas i framkant när oljejättar ställer om
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.