“En glädjens dag”, kallade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson beskeden om att Cementa går vidare med sin satsning på CCS (koldioxidinfångning) på Gotland – samma projekt som kallats en “glädjekalkyl” av Greenpeace.
Cementa satsar på CCS: Glädje eller glädjekalkyl?
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 09 juni 2022Publicerad: 31 maj 2022
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Samtidigt som det pågick en rättsprocess mot Cementa om företagets kalkbrytning på Gotland under förra sommaren lanserade de en storsatsning på CCS (carbon capture and storage), där företaget har högtflygande planer på att fånga in koldioxid och skeppa den till Norge för förvaring under Nordsjön, i projektet “Northern lights” som drivs av bland annat oljebolaget Equinor. Cement har väldigt höga koldioxidutsläpp, och Cementa släpper ut näst mest i Sverige efter stålbolaget SSAB.
Planerna då sågades av Greenpeaces Carl Schlyter (tidigare riksdagsledamot och europaparlamentariker för Miljöpartiet), som var starkt kritisk till att dåvarande näringsministern Ibrahim Baylan (S) deltog på en presskonferens med bolaget samtidigt som en rättsprocess pågick.
“Det är en glädjekalkyl. Det blir inte energieffektivt. Projektet går rakt emot EU:s plan för klimatförändringarna, som bygger på ”effektivisering först”, sa Carl Schlyter om prospektet att göra koldioxidneutral cement till Dagens PS då.
“Hat-trick i grundslagsbrott”
Cementa förlorade senare under sommaren rättsprocessen kring kalkbrytningen i Slite då det av Mark- och miljööverdomstolen bedömdes att de inte gjort en tillräcklig miljökonsekvensanalys, vilket blev inledningen på den “cementkris” som hotade byggbranschen i Sverige under förra året och som ledde till att undantagslagstiftning bereddes för att bolaget skulle kunna få ett tillfälligt tillstånd. Carl Schlyter kallade det hela ett “hat-trick i grundlagsbrott”.
Nu är Cementa och dess tyska moderbolag Heidelberg Cement på jakt efter ett nytt längre tillstånd att bryta kalk i Slite på Gotland – och då dammas planerna på “koldioxidneutral” cement av igen. Även denna gång i samarbete med näringsministern, som i år heter Karl-Petter Thorwaldsson (S). Han deltog på en presskonferens med bolaget på måndagen där det också aviserades att Energimyndigheten satsar 51 miljoner kronor på att kartlägga hur genomförandet ska se ut. Cementa aviserade att de tänker satsa 10 miljarder kronor på projektet till 2030, men tillägger att det slutgiltiga investeringsbeslutet kan komma först 2026 eller 2027.
ANNONS
Senaste nytt
Cementa vill ändra lagar för att satsa på CCS
Det kommer också med skarpa krav från Cementa tillsammans med de långsiktiga löftena – regeringen måste göra om både lagstiftningen och energisystemet först innan det blir aktuellt med någon satsning.
“Om vi ska kunna genomföra den här satsningen i tid behöver vi se snabba tillståndsprocesser. Vi ser att den stora flaskhalsen är eltillförseln”, säger hållbarhetschefen och vice vd:n Karin Comstedt Webb enligt Svenska Dagbladet som också skriver: “Tillstånden ska i och för sig ges av olika domstolar, men det är tydligt att Cementa i alla fall har politikerna på sin sida i processen.”
ANNONS
“Hela världens pilotanläggning”
Mycket riktigt – näringsministern sparade inte på orden på presskonferensen med Cementa.
”Det är en riktig glädjens dag när vi hör att Heidelberg cement går vidare med att fånga koldioxid i Slite. Cement är en av de viktigaste beståndsdelarna till bland annat byggnation och infrastruktur”, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson enligt Dagens industri.
“Det är också ett viktigt besked för resten av världen. Att den här tekniken är på väg att utvecklas. Det blir lite av hela världens pilotanläggning”, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Läs även: Koldioxidfri cement en ”glädjekalkyl” – regeringen sågas
Läs även: CCS på Gotland och oljejättarna i ”projekt långskepp”
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
