CCS-satsningen på Gotland är en del av en Norges “projekt långskepp” – tillsammans med oljejättarna Equinor, Shell och Total.
CCS på Gotland och oljejättarna i "projekt långskepp"
Mest läst i kategorin
I förra veckan presenterade regeringen tillsammans med tyska HeidelbergCement en satsning på att fånga in koldioxid från cementproduktion genom CCS-teknik på Cementas fabrik i Slite på Gotland, en fabrik som släpper ut tre gånger mer koldioxid än allt flyg i Sverige.
När koldioxiden sedan fångats in ska den transporteras till Norge, där den ska lagras i gamla oljefält, 3 000 meter under havsytan på Nordsjön.
Döpt efter snabba stridsfartyg
Planerna på Gotland blir därmed en del av den norska regeringens storsatsning på koldioxidlagring, som under hösten presenterades under “projekt Langskip”, norska för “långskepp”. Projektet är döpt efter de snabba stridsfartyg som för tusen år sedan var banbrytande teknik som fick Europa att frukta vikingarna från norr.
“Långskepp är en milstolpe i regeringens industri- och klimatinsatser. Projektet kommer att leda till utsläppsminskningar och underlätta utveckling av ny teknik och därmed nya jobb”, sa Norges statsminister Erna Solberg när satsningen presenterades i våras, skriver Forbes.
Det första steget i “projekt långskepp” är att fånga in CO2 från cementfabriken i Brevik nära Oslo, som precis som fabriken i Slite är en del av tyska HeidelbergCement. Satsningen på Gotland är tänkt att vara nästa steg i den processen.
När koldioxiden samlats in ska den transporteras till Øygarden i västra Norge, för att sedan lagras i gamla oljefält under Nordsjön i vad som kallas “project Northern Lights”. Transporten och lagringen sköts av norska oljejätten Equinor i en satsning tillsammans med kollegor i oljebranschen, nederländska Royal Dutch Shell och franska TotalEnergies.
Till en början kan 1,5 miljoner ton lagras varje år i “project Northern Lights”, en siffra som är tänkt att kunna växa till 5 miljoner ton årligen. Norge har under lång tid satsat på forskningsprojekt som utvecklar CCS-teknik, för att motverka de stora utsläpp landet haft från sin olje- och gasindustri.
Hoppas på EU-sponsring
Den norska staten vill satsa 14 miljarder norska kronor på projektet – men hoppas också på att få sponsring från EU. Den svenska regeringens medverkan vid satsningen på Gotland är en indikation på att norrmännen ser ut att få som de vill.
“Med långskepp ligger vi i framkant när det gäller att utveckla avskiljning och lagring av koldioxid i Norge. Och förhoppningsvis kommer våra europeiska grannar också att använda koldioxidlagringsanläggningarna. Denna grundsten är ett fysiskt bevis på att långskepp-projektet hittills är på rätt spår. Du har anledning att vara stolt”, sa Erna Solberg när hon besökte Northern Lights-bygget i Øygarden i maj.
“Blir såklart beroende av Norge”
Filip Johnson, professor i energiteknik vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola, är positiv till tanken att exportera svensk koldioxid till Norge.
“Vi blir såklart beroende av Norge och det norska oljebolaget Equinor, och vilka priser de sätter på den här tjänsten.”
“Det är möjligt att vi skulle kunna lagra koldioxid även i Sverige, men ironiskt nog då vi inte haft någon olje- och gasutvinning i Sverige så har vi inte lika mycket geologiska data här”, säger Filip Johnson.
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.